Ett genomtänkt dimensioneringssystem kan ha positiva effekter på transportsektorn och utredningen är därför angelägen sett till transportsektorns kompetensförsörjning.

”Vi välkomnar utredningens huvudspår, det vill säga att utbildningssystemet i större utsträckning tar hänsyn till arbetsmarknadens behov snarare än dagens system där det är individens val som styr. Vi står därför bakom utredningens huvudförslag. En fråga som inte utredningen helt besvarar är den om branschernas möjlighet till reellt inflytande vid dimensioneringen, det vill säga vid beslut om antalet elevplatser. Den frågan är av största betydelse för att utredningsförslagen ska vara framgångsrika”, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

Transporter är en förutsättning för ett fungerande samhälle och för en stark transportsektor krävs ett fungerande utbildningssystem. Fordons- och transportprogrammet är ett av landets största inom den gymnasiala yrkesutbildningen och är av avgörande betydelse för transportnäringens kompetensförsörjning vilket innebär att utredningens förslag om en dimensionering av gymnasieskolan men även av komvux är av största intresse.

”Att hitta medarbetare med rätt kompetens vid rätt tid är avgörande för att svenska företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga och bidra till vårt gemensamma välstånd. När coronakrisen drabbade Sverige fanns stora problem med företagens rekrytering. Sju av tio företag hade svårt att hitta den kompetens de behövde. Den kompetenskris som fanns i näringslivet innan coronakrisen kommer finnas även när vi tagit oss igenom den”, säger Caj Luoma.

Yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna behöver också planeras och dimensioneras bättre utifrån hela arbetslivets behov. Yrkesväxlares möjligheter att ta del av yrkesutbildning inom komvux måste säkras och yrkesutbildning som väg till arbete och för kompetensutveckling av yrkesverksamma vuxna behöver stärkas.

Vid sidan om branschers möjlighet att påverka beslut om dimensionering är kvaliteten i utbildningssystemet och därmed yrkesprogrammens attraktionskraft av största betydelse.

”Om vi inte får tillräckligt många elever att välja en yrkesutbildning så har ett dimensioneringssystem en mycket begränsad betydelse för samhällets kompetensförsörjning. Vid sidan om ett dimensioneringssystem måste politiken därför även arbeta med yrkesutbildningarnas kvalitet liksom att ge elever på gymnasieskolans yrkesprogram en grundläggande högskolebehörighet – en behörighet som de får välja bort om de inte önskar läsa de behörighetsgivande kurserna”, avslutar Caj Luoma.