23948sdkhjf

Vägforum 2023: Kostnader för nationell plan under lupp

Riksrevisionen håller just nu på att granska de nationella planerna som fastställts 2014, 2018 och 2022, något som ska vara klart i december i år.

På plats under årets Vägforum var Magnus Landergren från Riksrevisionen för att prata mer om den just nu pågående granskningen.

Syftet med granskningen är ta reda på hur investeringar används och om de på ett effektivt sätt bidrar till planens måluppfyllelse.

Många infrastrukturprojekt dras med stora kostnadsökningar och det finns indikationer på att de åtgärder som väljs ut inte alltid är samhällsekonomiskt lönsamma.

Kostnadsökningarna har dock varit ett problem under en längre tid, och Magnus Landergren nämnde olika skäl till att kostnaderna ökar:

– Projekten växer och nya delar läggs till, det kan till exempel vara bullerplank och cykelbanor. Det handlar också till viss del om optimism. Man vet ju inte så mycket om projektet inledningsvis utan stöter på problem längs vägen.  

Riksrevisionen har tidigare granskat infrastrukturprojekt där det visat sig funnits brister inom bland annat kostnadskontroll samt transparens i planering och genomförande av projekten. Enligt revisionen har kostnaden ökat med 106 miljarder kronor för de åtgärder som finns med i 2022 års nationella plan, det sedan föregående plan beslutades år 2018. 

Jonas Eliasson, måldirektör tillgänglighet på Trafikverket, menar också att det finns flera skäl till kostnadsökningarna. Bland annat nämnde han också att det läggs till idéer till planen och att urvalen ökar kostnaderna samt att man måste bli bättre på att backa.

Innan lunch var det också dags för en debatt mellan ledamöter ur Trafikskottet: Ulrika Heie (C), trafikutskottets ordförande, Maria Stockhaus (M), Daniel Helldén (MP), Carina Ödebrink (S) och Helena Gellerman (L). Samtliga panelister var överens om att elektrifieringen är en av de viktigaste frågorna att driva framåt, men att det råder brist på samsyn. 

– Det är begränsad samsyn på transportfrågorna. Det är olika syn på om det är resandet man ska begränsa eller utsläppen, sade Maria Stockhaus. 

Helena Gellerman menade att biodrivmedel behövs till flyg och sjöfart men inte primärt till vägtransportsektorn och Ulrika Heie talade sig varm för att dela riskerna och modet att prioritera.

– Vi måste få klippa band när saker och ting är färdiga, inte bara sätta första spadtaget i jorden, sade Ulrika Heie. 

– Vi har en plan som är samhällsekonomiskt ohållbar. Titta bara på fyrspåret i Uppsala, där är ingen spade satt i marken än, inflikade Maria Stockhaus syrligt.

Vidare stack Helena Gellerman ut hakan och menade att kvaliteten på Trafikverkets utredningar är undermålig och att politikerna har svårt att prioritera "rätt" när underlaget är bristfälligt. 

– Stambanorna skulle till en början kosta 120 miljarder kronor, nu är de uppe i 360 miljarder. 

– Det finns inte riktigt en vilja till att komma överens, och vi har ett ansvar mot väljarna att hitta långsiktiga lösningar, menade Carina Ödebrink som avslut på en något blek debatt som inte hettade till. 

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079