Reduktionsplikten: Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
Av Regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt går vidare på sin färd mot ett riksdagsbeslut.
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörerna måste blanda in förnybara eller andra fossilfria drivmedel i sina produkter, för att minska växthusgasutsläppen. I dag ligger nivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Förslaget går ut på att lagen ska ändras så att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas.
Tanken är att lagändringen ska börja gälla vid årsskiftet.
Miljö- och jordbruksutskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Utskottet har enligt ett pressmeddelande nu kommit fram till att reduktionsnivåerna inte har utformats med tillräcklig hänsyn till bland annat de samhällsekonomiska konsekvenserna. De uppger att de höga drivmedelspriserna som reduktionsplikten bidragit till har påverkat både hushållen och de svenska företagens konkurrenskraft negativt.
Utskottet ser gärna en ny analys, där även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel övervägs, inklusive en noggrann analys av vilka konsekvenser ökade drivmedelspriser får.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet håller inte med utskottsmajoriteten. De vill avslå propositionen, bland annat för att utsläppen kommer att öka så att det inte går att nå de globala utsläppsmålen.
Den 29 november ska frågan debatteras i riksdagen, därefter röstar hela kammaren om förslaget.