Regeringens infrastrukturplan får kritik
Av I regeringens nationella plan för transportinfrastrukturen anges bland annat vilka stora infrastrukturprojekt som ska genomföras under perioden 2022-2033.
Riksrevisionen har nu granskat planen, och domen är hård i den rapport som kom den 19 december.
Enligt Riksrevisionen har regeringen ”satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket”, man anser också att Trafikverkets ”svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen.”
Riksrevisionens övergripande slutsats uppges vara att de investeringar som regeringen har valt inte effektivt bidrar till att nå riksdagens transportpolitiska mål.
Enligt Riksrevisionen beror bristerna bland annat på att regeringen genom sin styrning inte gett Trafikverket förutsättningar att föreslå de mest samhällsekonomiskt lönsamma projekten. Detta, tillsammans med stora kostnadsökningar, ska ha förhindrat en planering som ger mest nytta för pengarna, skriver Riksrevisionen på sin hemsida.
– Den svenska planeringsmodellen ger i grunden goda möjligheter att utforma en infrastrukturpolitik som effektivt bidrar till riksdagens mål. Modellen har satts ur spel av regeringens styrning och Trafikverkets svaga kostnadskontroll, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen noterar att investeringsbudgeten för den nationell planen 2022–2033 var större än någonsin tidigare, men att stora kostnadsökningar (bland annat för de sedan tidigare beslutade nya stambanorna) innebar att det knappt fanns några pengar till nya projekt.
Riksrevisionen noterar också att regeringen instruerade Trafikverket om att delar av Norrbotniabanan skulle ingå i förslaget till nationell plan, trots att det saknades underlag om kostnad och nyttor.
Enligt Riksrevisionen rymdes denna åtgärd inte inom de tillgängliga budgetramarna, de ekonomiska ramarna för infrastrukturen blev därmed intecknade långt efter planperiodens slut 2033, förklarar myndigheten.
De anser också att Trafikverkets möjligheter att föreslå investeringar begränsades kraftigt av att regeringen krävde att den tidigare planen från 2018 skulle fullföljas. Detta ska, enligt Riksrevisionen, ha lett till att Trafikverket inte kunnat ompröva de åtgärder som kraftigt fördyrats, eller där de förväntade nyttorna minskat.
– I det tidiga arbetet med nationell plan fanns ett stort antal bortvalda åtgärder som hade bidragit betydligt mer till de transportpolitiska målen, och till exempel givit bättre res- och transportmöjligheter samt färre döda i trafiken, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen förklarar vidare att regeringen dessutom har valt att minska anslagen till järnvägens nya signalsystem ERTMS – trots att Trafikverket varnat för att det är ”direkt systemhotande”. Detta uppges innebära att systemet inte kommer att vara på plats förrän efter 2070, vilket i sin tur ger kraftigt ökade underhållskostnader för det gamla systemet.
Riksrevisionen rekommenderar slutligen att regeringen vidtar en rad åtgärder:
- Klargör hur fastställelsen av nationell plan avviker från Trafikverkets förslag, samt motivera varför.
- Avbryt i större utsträckning investeringar när förutsättningarna för genomförandet har försämrats, förutsatt att projektet inte är byggstartat.
- Lämna stort utrymme åt Trafikverket att utforma sitt planförslag.
- Trafikverket rekommenderas bland annat att prioritera åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet i förslaget till nationell plan.