Klimatklivet står redo att möta högt söktryck
2023 var ett utmanande år för Klimatklivet. Men när regeringen presenterade sin budgetproposition i september kom beskedet om nya satsningar till investeringsstödet.
Hela Klimatklivet får ett höjt anslag på 800 miljoner kronor 2024, 2 miljarder kronor 2025 och 2,5 miljarder kronor 2026. Samtidigt förlängs Klimatklivet till år 2028.
– Under förra året hade vi inte alls samma förutsättningar att fatta nya beslut. Men vi räknar med att sätta fart under 2024 och framåt, för att vi få till den omställning som behövs, säger Anna Bredberg, enhetschef på Klimatklivet.
Transportsektorn står för majoriteten av ansökningarna till Klimatklivet. Utbyggnad av laddinfrastruktur står för ungefär hälften av alla ansökningar, men även satsningar inom bio- och vätgas, och omställning till gröna fordonsflottor är vanligt förekommande.
– Företagen är medvetna om sina utmaningar, transport är den sektorn som haft störst utmaningar att gå mot fossilfrihet, konstaterar Bredberg.
Högt söktryck — långa väntetider
Söktrycket har länge varit högt, och som följd har handläggningstiderna varit långa. Minst två månader bör de sökande räkna med att vänta på besked, men oftast tar det längre tid än så.
Att väntetiderna är långa beror på flera olika faktorer. Alla ansökningar måste först passera Länsstyrelserna som granskar ärendena innan de landar hos Klimatklivet. Det handlar också om att det ofta behöver göras kompletteringsrundor hos de stödsökande, vilket är tidskrävande.
När det gäller laddinfrastruktur tillämpas dessutom konkurrensutsatt anbudsförfarande, vilket innebär att alla ansökningar behöver hanteras och jämföras med varandra innan beslut om stöd kan fattas. De tio procent dyraste anbuden får nämligen avslag.
– Det handlar om att EU ställer krav på att det måste finnas en konkurrens mellan sökande när staten ger bidrag på det här sättet, förklarar Bredberg. Det tar tid att gå igenom alla dokument och jämföra anbuden med varandra.
Transportnet rapporterade nyligen om DFDS, som valde att dra tillbaka sin ansökan på grund av de långa väntetiderna, och genomföra investeringen av en enorm laddpark själva. Men att företag väljer att dra tillbaka ansökningar på grund av väntetiden tror Anna Bredberg inte är ett problem i sig.
– Poängen med Klimatklivet är att vi ska ge stöd till investeringar som marknaden inte klarar av att göra själv. Pengarna ska gå till de åtgärder som verkligen behöver stöd, säger hon.
Det här är Klimatklivet
Klimatklivet är investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.
Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp, som kan användas till marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik. Klimatklivet är också ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige som bidrar till en snabbare elektrifiering i hela landet. Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU.
Sedan starten 2015 har Klimatklivet fördelat 13,7 miljarder kronor till företag, organisationer och kommuner som ansökt om stöd för klimatinvesteringar. Stöd ges till både stora och små åtgärder i hela landet. Det största projektet har fått 210 miljoner kronor i stöd
Källa: Regeringen och Klimatklivet
Förändringar i organisationen
Naturvårdsverket förbereder en neddragning av hela verksamheten genom att varsla 65 anställda om uppsägning. I dagsläget har myndigheten inte pekat ut var tjänsterna ska sparas in, men neddragningen beror på att många tillfälliga satsningar upphör efter 2025.
Klimatklivet har i kontrast till detta i stället förlängts till 2028. Men Klimatklivet är en del av Naturvårdsverket och kommer att påverkas av neddragningen, åtminstone indirekt, säger Anna Bredberg. Samtidigt har Klimatklivet fått ett stort förtroende från regeringen att möjliggöra klimatomställning. Detta behöver Klimatklivet, trots varselvarningen, jobba vidare på att leverera.
Till våren räknar Klimatklivet med att få in minst lika många ansökningar som föregående år, och nu vill de försöka korta väntetiderna. En ansats till detta är att dela upp ansökningsperioderna i olika omgångar, beroende på vilken typ av investering som ska genomföras.
– Det testar vi nu, vi har ju haft några olika varianter genom åren. Att ha olika omgångar hoppas vi ska bidra till att ledtiderna kortas något, berättar Bredberg.
Det görs också fler satsningar för att stärka och justera organisationen, för att öka kompetensen bland handläggare. Dessutom arbetar Naturvårdsverket nu med att förenkla och förtydliga för de som ansöker om vad som krävs, för att minska antalet kompletteringsrundor och där med korta ledtiderna.
Regeringens satsning
I september meddelade regeringen att de tillför flera miljarder till Klimatklivet, och dessutom förlängs initiativet till 2028.
– Regeringens satsning är avgörande. Det gör att vi kan satsa på att förstärka hela Klimatklivet, både som organisationen, men det möjliggör också för många beviljade investeringar, säger Anna Bredberg.
Hon tror att fler ansökningar kan beviljas, men också att det kan handla om större beviljade belopp. Slutligen uppmanar hon fler att söka.
– Det finns lösningar och det upplever jag att företagen också är medvetna om. Så det handlar om att våga satsa, avslutar hon.
Artikeln är en del av vårt tema om VD-intervju.