Ris och ros till budgetpropositionen
Det här är en text av Tågföretagen.
Först ut underhållet. Regeringen föreslår att utöka anslaget för järnvägsunderhåll från drygt 15 till 16 miljarder kronor mellan 2023 till 2027. Under samma period ökar anslaget för underhåll av vägnätet från drygt 18 miljarder kronor 2023 till 24 miljarder kronor 2027. Över tre års tid skiljer sig alltså satsningarna mellan underhållet av vägnätet med järnvägsnätet med tiotalet miljarder från att tidigare ha legat på ungefär samma nivå.
Förklaringen är att Trafikverket har svårigheter med att få ut underhåll i järnvägsanläggningen. Det är problematiskt men kan dock inte vara hela anledningen till att regeringen gör denna skillnad i tilldelningen av anslag. För att betala av den växande underhållsskulden på järnvägen behövs kort och gott stora investeringar – inte minst i effektivare underhållsmetoder – och smartare upphandlingar av underhåll.
Budgetpropositionen ger även prov på innehållet i infrastrukturpropositionen. Bland annat är regeringen öppen att pröva alternativa finansieringsformer för transportinfrastruktur – förutsatt att det kan leda till effektivare genomföranden av projekt. Regeringen avser även att pröva investeringsprojekt som projekteras och genomförs av andra aktörer än Trafikverket. Regeringen lyfter upp Malmbanan där regeringen avser pröva förutsättningarna för utbyggnad av banan med medverkan från privata aktörer. Tågföretagen har under längre tid påtalat vikten av alternativa finansieringsformer just för effektivare genomföranden och dessa besked är välkomna.
Dock ser vi fortsatt ökade avgifter för järnvägen. Miljökompensationen föreslås förlängas till 2030 – vilket är positivt – men dessvärre ligger kompensationen kvar på samma nivå. Samtidigt ökar banavgifterna för godstransporter på järnväg kraftigt från och med 2025. Avgifterna höjs med i genomsnitt 40 procent. Detta ligger inte i linje med en politik som syftar till ett mer effektivt utnyttjande av hela transportsystemet och det snedvrider konkurrensen på transportmarknaden.
Värt att tillägga i sammanhangen är att Transportstyrelsens aviserade avgiftshöjningar även berör förnyelsen av lokförarbevis där kostnaderna fyrdubblas och har direkt påverkan på den enskilda lokföraren. Med redan existerande utmaningar kopplat till kompetensförsörjningen inom järnvägen är denna typ av höjda avgifter inte rätt väg att gå.
Vi summerar att budgetpropositionen med ökade anslag för transportinfrastruktur och järnvägen är positiv. Det krävs dock fler insatser och mer rättvis och realistisk fördelning mellan trafikslagen om hela transportsystemet skall kunna utvecklas åt rätt håll. Regeringen har tydliga prioriteringar och det vore välkommen om järnvägens potential kunde beaktas i sammanhanget.
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .