Medlemmar i Näringslivets Transportråd är cirka 30 svenska industri- och handelsföretag som exempelvis AB Volvo, Arla Foods, AstraZeneca, Coop, Electrolux, Ericsson, ICA, IKEA, Lantmännen, SCA, SKF, SSAB och StoraEnso. Skogsindustrierna, Teknikföretagen och Svensk Handel är huvudmän för verksamheten.Uttalandet från Transportrådet citeras här i sin helhet:”Det är positivt att regeringen anger långsiktiga ekonomiska ramar för transportslagsövergripande investeringar i infrastruktur och underhåll åren 2010-2021. Transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. TRANSPORTRÅDET välkomnar att betydelsen av effektiva och väl fungerande godstransporter i Sverige och med internationella kopplingar till transportstråken inom EU och Europa ges en stark fokusering i beslutet. Ett uppdrag aviseras till Trafikverket att identifiera och analysera strategiska frågor i internationella person- och godstransportströmmar för Sverige och vilka konsekvenser de bör få för svenska prioriteringar av infrastrukturåtgärder och samarbeten med andra länder. Den statliga budgetramen är i regeringsbeslutet för 2010-2021 oförändrad jämfört med trafikverkens planförslag i september 2009 och den budgetram som fanns med i regeringens tidigare infrastrukturproposition från september 2008. I MÅNGA REMISSVAR som lämnats av näringslivsföreträdare, branschorganisationer och olika offentliga aktörer över trafikverkens planförslag framfördes att den statliga ekonomiska ramen inte räcker till för att tillgodose näringslivets behov av transporter, åtgärda tidigare underinvesteringar och ett starkt eftersatt underhåll. Utrymmet för nya projekt är nu begränsat då genomförandet av i tidigare planer beslutade men underfinansierade projekt, pågående byggen, närtidssatsningar och överenskommelser i särskild ordning tar stora resurser i anspråk. För att systematiskt ta igen eftersläpningen och öka effektiviteten i transportsystemet behövs därför långsiktigt ytterligare resurser utöver den nu beslutade 12 åriga budgetramen i statlig finansiering.DE NYA RESURSER som tillkommit i regeringens beslut är medfinansieringsprojekt genom bl.a. trängselskatter, vägavgifter, höjda banavgifter, EU-medel och avtal med län, regioner, kommuner och i vissa fall näringslivet. Näringslivets Transportråd anser att ökade resurser behövs till investeringar i godsstråk och anslutningar till noder (hamnar och terminaler) som är viktiga för näringslivets transporter. Befintliga och sedan länge välkända flaskhalsar måste elimineras och det tidigt under planperioden 2010-2021. Detta är en förutsättning för effektiva godsflöden i Sverige och vidare till internationella marknader. PÅ JÄRNVÄGSOMRÅDET har Näringslivets Transportråd prioriterat tre centrala godsstråk som är en riksangelägenhet: dubbelspår Hallsberg-Mjölby för ökad kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen, investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern samt dubbelspår på Hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn. Härutöver finns behov av en rad kapacitetshöjande åtgärder i andra viktiga stråk. Dessa tre stråkprojekt har varit beslutade i tidigare infrastrukturplaner men ännu inte genomförts. DET ÄR GLÄDJANDE att regeringen nu har beslutat om särskilda åtgärder för förbättrade godsflöden genom att tidigarelägga investeringar på Hamnbanan i Göteborg inklusive Marieholmsbron. Ett färdigställande tidigt under planperioden måste även ske av ett komplett dubbelspår Hallsberg-Mjölby och en ökad kapacitet på hela Bergslagsbanan/Väster om Vänern. Positivt är att en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark utreds. Den beslutade dansk-tyska förbindelsen över Fehmarn Belt kommer att ytterligare öka trafiktrycket över Öresund.REGERINGEN ANGER att 38 miljarder kronor avsätts för mindre ej namngivna åtgärder 2010-2021 och att Trafikverket ska redovisa ett förslag till trimning av transportsystemet, miljöåtgärder, trafiksäkerhet och forskning. Näringslivets Transportråd förutsätter att en del av dessa resurser kan användas för ökad kapacitet i för näringslivet viktiga godsstråk och anslutningar till noder. NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD anser att hela 2010-talet ska göras till infrastrukturens årtionde. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi. Investeringar i infrastruktur är och förblir enligt Transportrådet i huvudsak en statlig angelägenhet. Att svara för merparten av investeringar och underhåll av infrastruktur som viktiga godsstråk och anslutningar till noder i det svenska transportsystemet tillhör statens kärnverksamheter. Medfinansiering från andra aktörer kan endast vara ett komplement till att staten har det yttersta ansvaret för infrastrukturen.”