VTI har tidigare visat på samhällsekonomiska fördelar med att använda längre och tyngre vägfordon än övriga EU, det vill säga 25, 25 meter och 60 ton. Sammodalitetsprojektet syftar till att undersöka de samhällsekonomiska konsekvenserna av att använda ytterligare längre och/eller tyngre vägfordon samt järnvägsfordon. Det här första delprojektet syftar till att besvara vilka dimensioner och viktbegränsningar för väg- och järnvägsfordon som Sammodalitetsprojektet ska utreda vidare samt vilka olika effekter som bör beaktas.– Trafiksäkerhet, infrastruktur, trängsel, miljö och transportekonomi är de olika aspekter som vi identifierat som relevanta vid en diskussion kring längre och tyngre väg- och järnvägsfordon, säger utredare Anna Mellin på VTI.I studien har en litteraturstudie genomförts. För att fånga svenska intressenters och transportexperters synpunkter har en enkätundersökning genomförts där respondenterna även bjöds in till en hearing. Utgångspunkten för enkäten var perspektivet år 2030 och vilka väg- och järnvägsfordon som kommer att efterfrågas då. Resultaten visar på att inga extrema förändringar förväntas. I första hand är det utökad volymkapacitet som efterfrågas, inte utökad viktkapacitet. På vägsidan handlar det främst om att bygga vidare på det Europeiska modulsystemet, ett system som kombinerar olika standardiserade lastbärare och möjliggör att medlemsstaterna tillåts att ha avvikande dimensioner från övriga EU. För järnvägsfordon efterfrågas främst längre tåg, men även tyngre tåg. Trafiksäkerhet, infrastrukturslitage, trängsel, miljö och transportekonomi är de olika aspekter som identifierats som relevanta för längre och/eller tyngre väg- och järnvägsfordon.