Landvetter (TLiD). I Skandinaviens största tidningstryckeri-koncern V-TABs splitter nybyggda, stora tidningstryckeri i Landvetter strax öster om Göteborg blir inte bara själva tryckeriprocessens styrning föremål för en långt driven automatisering, utan även den interna materialförsörjningen av tryckpressarna med tidningspappersrullar. Från att i det lite äldre och mindre V-TAB-tryckeriet i Aröd, som den nya anläggningen ersätter, ha försörjt tryckprocessen med hjälp av manuella, klämaggregatförsedda motviktstruckar, övergår det nya tryckeriet till autotrucksystem (Automated Guided Vehicle System, AGVS) från finländska Rocla Oyj i Järvenpää (Träskända).Den primära motiveringen för detta är AGV-teknikens höga tillförlitlighet – autotruckar drabbas inte av sjukskrivningar eller ”dåliga” måndagar – och precision i hanteringen, som eliminerar risken för hanteringsskador på de upp till 1,5 ton tunga, men ömtåliga tidningspappersrullarna. Ömtåliga för kantskador vid snedlandning mot betonggolvet, ovalitet pga för hårt klämtryck, eller rutschning innanför ytteremballaget pga för svagt klämtryck.– Det nya tryckeriet har byggts för att kunna trycka fler fyrfärgssidor i de tidningar vi trycker idag – Dagens Industri, TT-ELA, Aftonbladet med dess rosa Sportbilaga samt Metro (senare tillkommer också bl a Bohuslänningen) – men också mera civiltryckeri-produkter i form av reklammaterial, förklarar Hans-Åke Stjernman, systemtekniker vid V-TAB. Till den änden köpte V-TAB tillsammans med Bold (Bonnier-gruppens Tidningstryckeri AB) konkursboet efter TTAB, ett komplett tryckeri (ursprungligen etablerat av Svenska Dagbladet och Aftonbladet) i Akalla strax norr om Stockholm. Därmed fick V-TAB en ny och större tidningspress av tyska MANs fabrikat, komplett med hela packsalsutrustningen.Renoverat och uppdaterat med ett helt nytt styrsystem för tidningspressverket från tyska EAE har det monterats ned och transporterats till nya tryckerianläggningen i Landvetter, där verket nu står åter uppmonterat och redo för att starta produktionen, försörjt av ett nytt AGVS från Rocla Oyj. Hans-Åke Stjernman:– Helt nytt med AGV-försörjning av pappersrullar till MAN-tryckpressen är det egentligen inte heller, ty Tidningstryckarna i Kista hade ett äldre, från induktivslingor nedfrästa i betonggolvet, styrt AGV-system, men ett system som inte längre användes, pga av sin höga ålder.Inför överflyttningen diskuteras de tre olika alternativet till rullförsörjning: manuell truckhantering, halvautomatisk eller helautomatisk hantering. V-TAB valde vad man kallar för ett semi-autotiskt system, så till vida att rullarna förs fram till tryckpressarna med autotruck, men att själva laddningen in i pressen inte sker helautomatiskt direkt från AGVn.– Tekniskt sett hade det inte varit omöjligt att ta även det allra sista steget helt automatiskt, medger Hans-Åke Stjernman. Men ekonomiskt hade det inte varit försvarbart att uppgradera pressen ytterligare till denna helt automatiska nivå. Även hanteringen i huvudlagret för ankommande pappersrullar sker med manuella klämaggregatförsedda truckar, som lossar ankommande fjärrekipage från våra olika pappersleverantörer och fristaplar dem fyra – fem rullar högt i rullagret.Från huvudlagret förs avropade rullar med klämaggregattruck till en prepareringsstation för centraliserad förberedelse inför tryckning. Här avlägsnas rullarnas transportemballage i form av kraftliner (brunpapper) och skyddande gavelrondeller, varpå rullarnas pappersbanor förbereds för automatisk, s k flygande klistring (överlappning till snart-slut-rulles bana) med dubbelhäftande tejp. Därefter läses de tryckfärdiga rullarna in i det centrala WMS-systemet (datoriserade lagerstyrsystemet Warehouse Management System, också från Rocla) för mellanlagring, varpå hämta-order utgår till autotruckarna för överföring till mellanlagret för färdigpreparerade rullar.– Mellanlagrets huvudsakliga del fylls upp under dagtid, när produktionen är begränsad till bara civiltryck-produktion av reklamblad etc, upplyser Hans-Åke Stjernman. Nattetid ska autotruckarna försörja tryckpressarna med pappersrullar – och då ska det gå fort!Alldenstund V-TAB trycker fyra olika slag av tidningar med dels olika färg (rosa, vitt), dels olika gramvikt hos papperet, kompliceras lagerhållningen av pappersrullarna av det faktum av var och en av de fyra olika papperskvaliteterna också förekommer i rullar med tre olika bredder (i lekmannögon rullens höjd vid upprättstående läge), beroende på hur många sidor tidningarna ska innehålla: helrulle, tre-kvarts-rulle och halvrulle. För civilproduktion tillkommer dessutom rullar med annan gramvikt och opacitet.– Eftersom den kommande nattens produktion vad avser tidningarnas format, dvs antal sidor, vid starten för dagens påfyllning av buffertlagret med rätt slags rullar, ännu inte är känd, fortsätter Hans-Åke Stjernman, så bygger man upp bufferten med ett antal helrullar, vilkas pappersbanebredd rymmer fyra parallella tidningsuppslag. Senare under dagen, när formaten fastlagts, byggs i WMS-systemet produktionsplaner för de fyra olika tidningarna, vilka resulterar i en restsiffra om hur många ytterigare hel-, ¾- respektive halvrullar som autotruckarna måste lagra in i buffertlagret. Plus kanske en liten buffert därutöver också.Vid skifte från tryckning av en tidningstitel till nästa tidningstitel avlägsnas icke-förbrukade pappersrullar ur pressarna och återförs av autotruckarna till buffertlagret. Därmed tillkommer ytterligare artikelnummer att hålla reda på i buffertlagret i form av s k restrulle, i tillägg till helt orörda, s k full-rullar (eller helrulle), som klarar en flygande klistring. De allra magraste restrullarna med bara lite papper kvar används för att dra upp papper manuellt i pressen och därefter att starta tryckningen med. Klarar en flygande klistring vid slutet av rullen (medan större rullar klarar flygande klistring vid såväl start som slut på varje unik rulle).– Det tidskritiska avsnitttet i produktionen ligger just i omställningen mellan olika tidningstitlar, vilket motiverade inrättandet av ett buffertlager nära pressen för att korta tiden för autotruckarnas bortforsling av avlägsnade rullar och framfortsling av nya rullar, förtydligar Hans-Åke Stjernman. Det ger oss värdefulla tidsvinster i produktionen. Med en viss överkapacitet i mellanlagret vinner vi ännu mera tid.– En annan fördel med AGV-tekniken är automationens precision och varsamma hantering av rullarna, vilket tillåter en preparation av dem till tryckfärdiga rullar i ett tidigare skede än vid själva tryckpressen, fortsätter Hans-Åke Stjernman. Det underlättar hanteringen och omhändertagande av det avskalade transportemballaget genom att koncentrera det till en central preparationsstation i stället för vid varje tryckpress´ inmatning av rullar. Samtidigt som vi vinner bättre nyttjandegrad av rullarnas pappersinnehåll när vi slipper hanteringsskador från manuell truckhantering.Att preparera rullar först vid pressarna skulle visserligen utöka tiden och distansen som rullarna transporteras i sina skyddande transportemballage, men samtidigt kräva mer personal för strippning först vid varje pressverk. Samt ta avsevärt mera tid. Nu utförs detta under dagtid av en operatör centralt före inlagring i mellanbuffert av tryckklara, varsamt AGV-hanterade avklädda och preparerade rullar.Med tanke på de enorma volymer tidningspapper som årligen kommmer att passera genom tryckeriet, erbjuder AGV-teknikens varsamma hantering väldigt stora besparingar i form av optimalt utnyttjade rullar – rullar som inte behöver kasseras pga klämskador eller reduceras med tusentals löpmeter pga kantskador (krosskador som leder till driftstörande, tidsstjälande banbrott med ty åtföljande manuella nyklistringar av pappersbanan).Med Roclas WMS-system kommer även huvudlagrets intag av pappersrullar att kunna lageradministrativt rationaliseras genom automatisk lagersaldouppdatering med hjälp av elektroniskt översända lastmanifest i XML-format över rullar på väg från de olika pappersbruken. När detta tas i drift, får V-TAB per automatik detaljerade uppgifter om varje fjärrekipages last i antal rullar, kvalitet, pappersfärg, unika artikelnummer per rullindivid m m. När varje rulles streckkodsflagga sedan läses av med handscanner på stripstationen före inleverans till buffertlagret, kopplas uppgifterna till mjukvarumanifestet, varpå rullen bockas av och all information överförs till WMS-systemet. Hans-Åke Stjernman:– Då kommer operatören på stripstationen att slippa manuellt knappa in de uppgifter som nuvarande IFRA-streckkod (global standard från 1970-talet) inte inrymmer. Med den nya, Papinet-baserade koden får vi mycket mera så som beställningspunkter, statistik, ekonomi m m.Fotnot: Så som V-TABs nya tryckeri står klart i dag, representerar det Steg 1 i ett 2-stegat utvecklingsprogram av tryckerikoncernens utbyggnad. Beroende på vilka beslut som tas när V-TABs tryckeri i Backa (som trycker titlar så som GP, SvD, NLT, UT m fl) så småningom läggs ned, kan i ett Steg 2 en utbyggnad av nya tryckeriet till den dubbla kapaciteten och ytan bli aktuell. Vilket i sin tur kan påverka det nuvarande huvudlagrets utformning och val av hanteringsteknik från i dag manuell truckhantering vid lossning av ankommande fjärrekipage till eventuell travershantering av hängande rullar samt hiss.Även brandskyddstekniska krav och bestämmelser inverkar på utformningen av en vidare utbyggnad av huvudlagret för pappersrullar.