Runt 1 400 personer arbetar med lastning och lossning av bagage vid svenska flygplatser som driver linjetrafik. På Stockholm–Arlanda Internat´l (ARN) hanterar lastarna dagligen mellan 13 och 17 ton per person. Därtill utför särskild cargopersonal omlastning och stuffning av flygfraktkollin, företrädesvis manuellt. Ett arbete i en arbetsmiljö som lastningspersonalen vitsordar så som ledande till yrkesskador och arbetssjukdomar.För att råda bot på detta genomförs därför nu ett projekt av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) i samarbete med Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. En del av projektet går ut på att kartlägga flygplatsernas arbetssituation med hjälp av bl a arbetsskadestatistik och genomgång av fysisk belastning, arbetsorganisation, schemaläggning och psykosocial arbetsmiljö.Utifrån kartläggningen tar forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU-proj) fram förslag på hjälpmedel, nya metode och utbildning för flyglastare.Exempel på hjälpmedel finns i form av s k Rampsnake, ett ledat transportörsystem med vars hjälp bagageväskor och fraktkollin forslas framåt in i djupet av passagareplanens låga och trånga buklastrum, s k belly-hold. En användare av Rampsnake är privatägda Stockholm-Skavsta flygplats (NYO, efter sitt ursprungliga namn Nyköpings–Oxelösunds flygplats, en på sin tid delad kommunal angelägenhet).Även flygplantillverkare så som Boeing och McDonnell Douglas (numera ett och samma bolag) har utvecklat elektrohydrauliska hjälpmedel för att underlätta stuvningsarbetet i de låga och trånga buklastrummen, i form av teleskoperande ”mattor” på buklastrumsgolvet med vars hjälp bagage och styckegodskollin kan matas fram in i lastrumsdjupet. Att i efterhand modifiera och utrusta trafikflygplan med sådana ”sliding carpets” har dock visat sig bli väldigt kostsamt, varför de progressiva flygbolag som försökt sig på detta, däribland SAS, efter en tid gett upp modifieringsprogrammen.Därmed har flyglastarna fått sms gå tillbaka Ruta 1 och fortsätta sitt slitsamma värv att krypandes på händer och knän djupt inne i buklastrummen, ”bellyna”, streta och dra bagagestyckena och fraktkollina på plats, skjutandes på med fötter eller axlar och rygg. Ett slitsamt arbete som i det långa loppet tar sin tribut.Fotnot: 2009 satsade AFA Försäkring ca 150 miljoner kronor på forskning och utveckling (FoU) och kunskapsförmedling. Försäkringsbolaget, som ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LandsOrganisationen (LO) och PrivatTjänstemannaKartellen (PTK) samt sysselsätter 500 anställda, stöder FoU-projekt vars mål är att förebygga ohälsa och arbetsskador inom såväl den privata som offentliga sektorn. AFA stöder också medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder. Genom åren har AFA byggt upp en omfattande skadedatabas med information om arbetsolyckor och arbetssjukdomar bland sina försäkrade klienter. Omvärldsanalyser och databasen är den primära utgångspunkten när AFA beslutar vilka projekt som ska stödjas. AFAs ägare och uppdragsgivare, dvs arbetsmarknadens parter enligt ovan, som gemensamt beslutar hur anslagen ska fördelas.AFA Försäkring försäkrar drygt tre miljoner i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner samt förvaltar ca 200 miljarder kronor. Försäkringarna bestäms i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och utgår vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall.