I närvaro av bl a Margareta G Berg, projektchef för Bombardier Transportation Sweden AB:s (BT SE) modernisering av 1960-talets tyristoriserat eldrivna Rc2– och Rc3–lok till modern teknisk standard, Sven A Eriksson, provledare Rd vid Green Cargo AB, Klas Wåhlberg, VD för BT SE, Mikael Stöhr, VD för Green Cargo AB, Christian Schmidt, marknadschef vid BT SE, Jonny Hedberg, Director Communications vid BT SE, samt alla medarbetare i BT SE:s projektteam Rc-Rd, överlämnade Timothy Jenkins, VD för VRM (står för Vehicle Refurbishment Modernization) vid BT SE, en praktfullt utsirad startnyckel till Bertil Nilsson, teknisk direktör vid Green Cargo AB, till det helmoderniserade Rd2-loket, littera Rd 1093, för dess nya liv under minst 15 år framåt i Green Cargos tjänst. Varpå de båda företagens församlade honoratiores klämde in sig i det nygamla lokomotivets ergonomiskt uppfräschade förarhytt och körde ut det ur Lokverkstad 380, en rälsbundna fordons motsvarighet till sjöfartens traditionella sjösättning av nya flytetyg.Littera Rd 1093 är egentligen strängt taget det andra loket i den av Green Cargo beställda serien om hela 42 ombyggda Rc2– och Rc3–lok; det första med littera Rd 1069, har redan rullat i drygt ca ett halvår i en lång serie av tester och certifieringar för att erhålla berörda myndigheters godkännande så som en helt ny klass av eldrivna lokomotiv för dragning av godståg. Rc-loken konstruerades redan på 1960-talet, och totalt finns ca 350 Rc-lok på marknaden. Av dessa har Green Cargo således uppdragit åt BT SE att bygga om och modernisera 42 ellok av typ Rc2 och Rc3, med option på modernisering av ytterligare 38 lok.– Moderniseringen omfattar utbyte av merparten av den elektriska styr- och reglerutrustningen, modifiering av bromssystemet, förbättring av arbetsmiljön (för föraren) samt installation av utrustning för effektivisering av lokens användning, beskriver Jonny Hedberg, BT SE. Förarytrymmet moderniseras för att uppfylla morgondagens arbetsmiljökrav. Komponenter som behålls är bl a lokkorg, huvudtransformator, telefilter och boggier med traktionsmotorer (drivmotorer).Vidare utrustas loken med ett helt nytt antislirsystem, fortsätter Jonny Hedberg. Slirregleringen mäter exakt hastighet via GPS (Global Positioning System). Därefter regleras hjulens rotationshastighet blixtsnabbt, så att en viss överhastighet uppnås. Det leder till bättre utnyttjande av tillgänglig dragkraft. Därmed minskar behovet av reducerad tågvikt pga hal räl. Det finns även en möjlighet för Green Cargo att öka lasterna på sträckor med branta backar, alldenstund det föreligger större risk för slirning även under mer normala adhesionsförhållanden.De nygamla loken ska vara anpassade för lägst de tågvikter som dras av respektive loktyp idag. Ett Rd2-lok ska således kunna dra tågvikter om 1 600 ton vid 10 promille stigning under en sträcka av 30 km längd, samt 1 200 ton vid 17 promille stigning under en sträcka av 10 km längd. Loken kan brukas på samtliga elektrifierade normalspåriga banor i Sverige och Norge.Att de moderniserade loken också är godkända för bruk i Norge, beror på att de norska respektive svenska myndigheterna accepterar varandras certifiering av nya lokomotiv så som helt korrekt genomförd enligt bestämmelsernas alla regler, och således som om den vore utförd av det egna landets certifieringsinstanser, förklarar Sven A Eriksson, provledare Rd vid Green Cargo AB för TLiD:s utsände.Förarens arbetsmiljö är moderniserad i klass med nytillverkade lokomotivs ergonomiskt korrekta arbetsmiljöer. Det innebär modern interiör med bildskärmar och genomtänkt utformning av förarplatsen. Magnetfälten från drivutrustningen har reducerats till långt under arbetsmiljöverkets rekommendationer. Loken dimensioneras för en omgivningstemperatur från –40°C till +40°C.Det gamla styr- och reglersystemet, uppbyggt av diskreta komponenter bestående av ett antal kretskort och reläer, har vid moderniseringen ersatts av ett modernt datorsystem, Bombardier Mitrac TCMS (akronymen utläses Train Control and Management System). Mitrac TCMS är ett distribuerat system, vilket innebär att signaler till/från datorsystemet är anslutna till enheter som placeras nära de apparater, som ska övervakas/styras, förklarar Jonny Hedberg:– De olika distribuerade enheterna är sammankopplade via ett nätverk. Den största och viktigaste fördelen med denna typ av system är att mängden kabel kan reduceras, samt ett det är enkelt att koppla in fler enheter i nätverket. Alla Mitrac-enheter ansluts till fordonsnätverket, som styrs och övervakas av fordonsdatorn Vehicle Control Unit (VCU).Det mesta av kommunikationen mellan förare och fordon går via TCMS. Det gäller exempelvis avläsning av körpådrag, manövrering av strömavtagare, huvudbrytar m m, samt visning av fordonsinformation på bildskärm, så som hastighet, linjespänning, motorströmmar m m.Tågdiagnostiksystemet är en integrerad del av Mitrac TCMS. VCU:n i varje fordon samlar in och lagrar relevant information om varje händelse, alarm och fordonsstatus. Informationen presenteras på en bildskärm på förarbordet. Samma information kan även överföras automatiskt till en PC eller via en fjärrkommunikationslänk till Green Cargos underhållsorganisation.Trafiksäkerhetsrelaterade funktioner i de moderniserade lokomotiven har utförts med hjälp av kabelförbindningar mellan de olika komponenterna. Exempel på sådana funktioner är nödbroms, nödfrånslag, tågbroms, ATC och traktionsbortkoppling (bortkoppling av drivningen).De helmoderniserade Rd-loken väger 78 ton (totalvikt), fördelat på en axellast av 19,5 ton (4 axlar parvis arrangerade i två boggier), med drivning av fyra traktionsmotorer som presterar en maximal dragkraft om 250 kN (kiloNewton) (gäller litt Rd2). Drivkraften matas med en linjespänning om 16 2/3 Hz, 15 kV. Kontinuerlig transformatoreffekt ligger på 3 910 kVA och kontinuerlig effekt enligt IEC 48 Rd2/3 är 3 400 kW.– Den törhända viktigaste anledningen till moderniseringen är livstidsförlängningen, resonerar Timothy Jenkins, VRM BT SE. Med de åtgärder, som nu vidtagits i moderniseringsarbetet, kommer loken att kunna vara i drift i minst ytterligare 15 år, vilket ger hög avkastning på investerat kapital. Att kunna återanvända äldre lok, i stället för att förpassa dem till skrotning, är sett ur resursanvändningssynvinkel givetvis också synnerligen positivt.