Remissyttrandet behandlar utredningen "Inriktning för tjänsteutbud, kapacitetstilldelning och prissättning inom Trafikverkets järnvägsverksamhet". Här nedan publiceras ett sammandrag av remissyttrandet.De två organisationerna anser att remisstiden har varit för kort, trots att utredningen tar upp centrala och viktiga frågor för transportköpare och transportföretag, nämligen tjänster, principer för kapacitetstilldelning och Trafikverkets prissättning på järnvägsområdet.Förslaget inkom till Näringslivets Transportråd den 24 november med begäran om synpunkter till i början av december. Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet föreslår därför att samråd och dialog med organisationerna ska ske under Trafikverkets fortsatta arbete med dessa frågor.När det gäller banavgifter och prissättning av tjänster vill de två organisationerna att Trafikverket ska genomföra en heltäckande konsekvensanalys av effekterna av en fördubbling av banavgifterna till år 2013, liksom av fortsatta höjningar under hela planperioden 2010-2021. Konsekvensanalysen bör givetvis slutföras innan åtgärderna genomförs.Konsekvensanalysen bör ske i samarbete med berörda aktörer, inkluderande transportköpare och transportföretag inklusive speditörer. Förslag om detta har även framförts av flera andra organisationer på transportområdet. De två organisationerna anser att effekterna av dessa samlade höjningar för näringslivets konkurrenskraft och antagna miljö- och klimatmål måste inkluderas. Risken är annars att de försämrar svenskt näringslivs konkurrenskraft. Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet anser att Trafikverkets utgångspunkt för prissättningen av verkets tjänster bör vara att först leverera bättre kvalitet och tillgänglighet för transportföretag och varuägare och därefter ta upp en diskussion med verkets kunder och kunders kunder om värdet på tjänsterna för användarna.Från ett varuägar- och transportindustriperspektiv har järnvägen förutsättningar att spela en viktig roll som transportmedel både på egna meriter och inte minst i samverkan med andra transportslag, påpekar de två organisationerna.Dock måste järnvägen finna rätt former för att kunna leverera ett konkurrenskraftigt transportupplägg och då måste både avgifter och kapacitet vara väl avvägda. Många transportköpare och transportföretag har ett klart intresse av att utveckla logistiska lösningar utgående från en ökad användning av järnvägen som transportmedel, men då krävs det att infrastrukturansvariga myndigheter och tågoperatörer kan leverera en efterfrågad och konkurrenskraftig produkt. Kostnadseffektivitet, hög tillgänglighet och tillförlitlighet i transporterna är starkt kopplade till ett varuägande företags förutsättningar för en effektiv verksamhet i sina anläggningar. Transportuppläggen måste vara kostnadseffektiva, driftsäkra och flexibla.Detta ställer krav på en ökad kvalitet i järnvägssystemets alla led. För Trafikverkets del handlar det om att skapa förutsättningar hög tillgänglighet på spåren vid tidpunkter som passar in i ett varuägande företags produktionsplanering. Beslutskriterierna för kapacitetstilldelning och samhällsekonomisk effektivitet underskattar samhällsnyttan av godstransporter, påpekar organisationerna.Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet delar Trafikverkets uppfattning om betydelsen av ett effektivt utnyttjande av spåren på konkurrensneutrala villkor. Den ökning som skett av både person- och godstrafiken medför växande krav på tillgång till spårkapacitet. Detta är bärande motiv för ökade infrastrukturinvesteringar och ökade resurser för drift och underhåll för att tillgodose behovet av åtkomst till spåren för näringslivets transporter. Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet anser att administrativa prioriteringskriterier utgående från den samhällsekonomiska nyttan av tågtrafiken underskattar värderingen av godstransporter. Tidsvärderingen för persontrafik är högre.Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas idag. Dessa måste därför förbättras.Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet efterlyser en ekonomisk värdering av godstransporter som speglar dess betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation.Hela Trafikverkets utvecklingsarbete när det gäller prioritering och tilldelning av bankapacitet bör bli föremål för ett kontinuerligt samråd med transportföretag och varuägare. Det Kapacitetsråd som dåvarande Banverket inrättade hösten 2009 där man samlade branschföreträdare för att vara rådgivare till verket bör med dess sammansättning vara ett lämpligt organ för dessa frågor.Inrättandet av ett Kapacitetstilldelningsråd föreslogs även av Järnvägsutredningen 2. Rådets sammansättning bör breddas ytterligare av Trafikverket och inkludera fler transportköpare och transportföretag. Hela processen för kapacitetstilldelning bör förenklas, anser organisationerna. Det tar för lång tid och är en omständlig process att få ett nytt tågläge.Dagens process inom Trafikverket är svår att förena med att få transporterna att fungera i ett transportköpande företags marknadsstyrda produktion.Godsoperatörer bedriver en verksamhet där transportbehovet varierar med säsong och konjunktur och där en årlig tågplan i form av en detaljerad tidtabell har en begränsad nytta. Den faktiska tidtabellsplaneringen bör läggas så nära den operativa driften som möjligt. Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet tillstyrker förslaget att en metod tas fram för koordinering av gemensamt förplanerade internationella tåglägen för godstrafik för hela korridoren Stockholm-Malmö-Köpenhamn-Hamburg-Innsbruck-Verona-Palermo.Sträckan ingår i det särskilda nät för godstransporter på järnväg som utpekats av EU.Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet föreslår att samarbetet kring järnvägen förstärks mellan de nordiska länderna. Det gäller till exempel att samordna kapacitetsutbyggnaderna och principer för kapacitetstilldelning på norsk och svensk sida för att möta ökade behov av transporter på Malmbanan när produktionen nu kommer att öka.De stora och långsiktiga investeringar som nu sker i gruvbrytning och pelletstillverkning kräver att transportkapaciteten är säkrad. Berörda transportköpande företag måste ha möjlighet att transportera en ökad produktion ur gruvorna.Även samarbetet kring gränsöverskridande transporter mellan Sverige och Finland måste fördjupas. Remissyttrandet är undertecknat av Guy Ehrling (kanslichef på Näringslivets Transportråd) och Robert Skoog (tf förbundsdirektör på Transportindustriförbundet).Läs hela yttrandet här: Remissyttrande/Kalle Lötberg