Trots att problemen med kostnadskontroll och uppföljning varit kända i decennier har inte tillräckliga åtgärder vidtagits av regeringen och Trafikverket. Riksrevisionen noterar dock att ett utvecklingsarbete har påbörjats. Kostnadsöverskridanden, underskattningar av faktiska kostnader och bristande dokumentation är problem som Riksrevisionens företrädare Riksrevisionsverket påtalade redan 1979, 1985 och 1994. Ett problem vad gäller kostnadskontrollen i svensk infrastrukturplanering är att regeringen inte samlat följer upp investeringsplanerna. Det är därför svårt att se hur mycket järnväg som byggts för pengarna. Riksrevisionen anser även att förutsättningarna för att följa upp kostnadsutvecklingen i enskilda projekt är begränsade vilket gör det svårare att korrekt uppskatta kostnaderna för framtida investeringar.Riksrevisionen ser även problem med redovisningen av kostnadsutvecklingen för färdiga järnvägsinvesteringar. Banverkets sätt att redovisa kostnaderna för investeringsobjekten innebär att kostnadsöverskridanden felaktigt framstått som mindre omfattande än de egentligen är. Riksdagen har därmed inte fått en fullständig eller rättvisande bild av kostnadsutvecklingen i stora järnvägsprojekt. – Vår granskning av kostnadskontrollen i väginvesteringar nyligen visade på liknande problem som för järnvägsinvesteringar. I båda fallen handlar det om miljardbelopp och vi kan konstatera att det finns en risk för att skattebetalarnas pengar inte används effektivt. Bristen på uppföljning gör det svårt att dra lärdom av gjorda erfarenheter, vilket försvårar effektiviseringsarbetet, säger riksrevisor Claes Norgren.Riksrevisionen ser dock möjligheter för Trafikverket att i början av den nya verksamheten inrätta rutiner för att bland annat förbättra kvaliteten i årsredovisningen, förbättra dokumentationen samt vidareutveckla uppföljningen av kostnadsavvikelser i enskilda projekt. Trafikverket har börjat arbeta aktivt med att identifiera och prissätta osäkerheter och risker samt följa upp kostnadsutvecklingen i enskilda projekt med större precision. Regeringen bör i sin tur förbättra uppföljningen av investeringsplanerna och rapporteringen till riksdagen. Man bör också överväga att utreda behovet av kalkylering som baseras på kostnadsutfall i avslutade projekt i syfte att öka precisionen i budgeteringen.Bakgrund: Riksrevisionen har granskat 28 projekt som avslutades mellan 2005 och 2009. I genomsnitt uppgick kostnadsökningarna till 55 procent av projektets kostnader, i absoluta belopp 2,8 miljarder kronor.