Till följd av en gemensam skrivelse med luftfartens synpunkter på den europeiska handeln med utsläppsrättigheter, Europe´s Emissions Trading Scheme (EU ETS), från AEA till Europakommission, har en rad missuppfattningar brett ut sig i massmedia, vilka AEA:s generalsekreterare Ulrich Schulte-Strathaus vederlägger på fem punkter som utvecklats till miljömyter:Myt Nr 1: Luftfarten vill smita ifrån sina miljöåtaganden.Fakta Nr 1: Nej, alls inte. Den globala luftfarten svarar för 2 procent av CO2-utsläppen, men då den utgör en tillväxtsektor, vill den tillförsäkra sig om hållbarhet. Till skillnad från andra sektorer har den samlade globala luftfarten enats om mål för minskningar av utsläpp på medellång och lång sikt. Våra 36 medlemsbolag (i Association of European Airlines, AEA) driver hårt utvecklingen av alternativa drivmedel för att kunna flyga de miljömässigt mest effektiva flygplanen och trafikera de mest optimala flygvägarna. Förutom de uppenbara miljömässiga vinsterna, utgör ett starkt incitament för en sådan utveckling de stigande jetbränsle(flygfotogen)-priserna.Myt Nr 2: AEA:s och Airbus gemensamma skrivelse kräver att flygbolagen ska exkluderas (få frisedel) från EU ETS.Fakta Nr 2: Nej, alls inte. Skrivelsen uttryckte vår oro över hur EU ETS verkställs och i synnerhet den legala utmaningen och utländsk upprördhet över detta, som nu polariseras. Några av världens ekonomiskt och politiskt starkaste aktörer (länder) upplever att EU ETS inkräktar på deras suveränitet (läs: Kina, USA). De hotar med motåtgärder, och vi fruktar att europeisk luftfart kommer att hamna i skottgluggen. Vi vill samarbeta med EU-kommissionen för att tackla dessa problem, innan de kokar över med allvarliga ekonomiska konsekvenser till följd.Myt Nr 3: Luftfarten hävdade ursprungligen att ETS är bättre än beskattning, men nu när den är på väg att bli en realitet, hävdar luftfarten att ETS utgör en beskattning.Fakta Nr 3: Nej, alls inte. EU ETS består av två delar, handel och auktion. Handel med utsläppsrätter är miljövänlig, alldenstund den belönar effektivitet, jämfört med beskattning som enbart madrasserar regeringars bankvalv. Vi stöder helt och fullt en global handel med utsläppsrättigheter. Men EU ETS inrymmer också ett del som består av auktion på CO2-tillstånd, som kommer att generera runt 1,1 miljarder euro i årliga intäkter. Vi vill se dessa pengar återinvesterade i projekt med goda miljömässiga utsikter, så som exempelvis Single European Sky (gemensamt europeiskt luftrum som rätar ut dagens kringelkrokiga, prestigefyllda nationella luftkorridorer) som kommer att minska avgasutsläpp med 10 procent. Emellerid har flertalet EU-medlemsstater hävdat att de varken kan eller vill öronmärka dessa intäkter (till miljönyttiga projekt). Därmed blir denna del i praktiken blott och bart en beskattning.Myt Nr 4: EU-kommissonen följer den inställning som fastställdes på (FN-organet) ICAO:s (International Civil Aviation Organisation) 35:e generalförsamling.Fakta Nr 4: Nej, alls inte. ICAO uppmanade stater att ”avstå från unilaterala miljöåtgärder som negativt påverkar en ordnad/stabil/långsiktigt hållbar utveckling av internationell luftfart”. Det europeiska handlingsprogrammet vänder sig emot denna rekommendation, eftersom den är unilateral, onödigtvis betungande och skulle kunna riskera ett globalt grepp.Myt Nr 5: Luftfartens kostnader för att inkluderas i EU ETS kommer att vara blygsamma.Fakta Nr 5: Nej, alls inte. Luftfarten kommer att vara en nettouppköpare av CO2-utsläppsrättigheter från första början, vilket kommer att kosta de europeiska flygbolagen runt 3,5 miljarder euro om året. Mellan åren 2000 och 2010 skulle denna extra börda om 3,5 miljarder euro ha förpassat AEA:s medlemsbolag in i röda (boksluts)siffror varje år, med undantag för år 2007.Luftfarten spelar en viktig ekonomisk roll som skapare av arbetstillfällen och främjare av handel. I en tid när den europeiska (ekonomiska) återhämtning släpar efter andra regioner och Eurozonen kämpar för att återvinna stabilitet, vill vi undvika handelskonflikter som riskerar skada Europas flygförbindelser med ty åtföljande följdeffekter på importen, exporten och den fria rörligheten.