Huvudpunkter i Transportrådets remissyttrande är: Hela det offentliga planeringssystemet behöver göras mera genomförandeinriktat. Infrastrukturplaneringen bör utgå från ett tydligt avnämar- och kundperspektiv visavi användare av infrastrukturen i näringslivet, till exempel transportköpare, speditörer, tågoperatörer, samt kommunala och regionala aktörer. En tydlig fokusering bör göras på genomförandefrågor.Det internationella perspektivet måste in i ett nytt planeringssystem. Näringslivets Transportråd efterlyser en planeringsprocess med tydliga kopplingar mellan den nationella och internationella planeringen särskilt den inom EU. Planeringsperspektivet i utredningen måste sättas in i ett ekonomiskt och näringspolitiskt sammanhang.Transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle och ett medel för tillväxt och ökad konkurrenskraft för Sverige som nation och för svenskt näringsliv. Det behövs en långsiktig strategi där infrastrukturen är ett medel som bidrar till att främja den ekonomiska utvecklingen. Staten har ett huvudansvar för de nationella godsstråken och anslutningarna till noderna. Investeringar i infrastruktur är och förblir enligt Näringslivets Transportråd i huvudsak en statlig angelägenhet. Att svara för merparten av investeringar och underhåll av infrastruktur som viktiga godsstråk och anslutningar till noder i det svenska transportsystemet tillhör statens kärnverksamheter. Medfinansiering från andra aktörer kan endast vara ett mindre komplement till att staten har det yttersta ansvaret för underhållet och utbyggnaden av infrastrukturen och då särskilt de nationella godsstråken och anslutningar till noder.Utredningens förslag om att riksdagen ska besluta om en fördelning av investeringar uppdelat på storstadslän respektive övriga landet avstyrks av Näringslivets Transportråd.Medfinansieringsutredningen föreslår att riksdagen ska besluta om en fördelning av planeringsramar för investeringar och uppgraderingar uppdelat på storstadslän respektive övriga landet. Näringslivets Transportråd avstyrker den föreslagna uppdelningen. Stråken för såväl gods- som persontrafik är region- och länsöverskridande och har i många fall även internationella kopplingar. Vägar och järnvägar liksom farleder och flygförbindelser stannar inte vid läns- eller regiongränser. Det behövs en särskild investeringspott för marknadsanpassningar inom Trafikverket.Trafikverket bör ges utrymme att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp på grund av strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. Det måste finnas ett fritt utrymme som kan disponeras för sådana behov. Det skapar en ökad flexibilitet i medelsanvändningen. Men även regionerna och länen bör ges ett större utrymme att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen inom ramen för länsplanerna. Samhällsnyttan av godstransporter bör tydliggöras i ett nytt planeringssystem inför beslut om infrastrukturinvesteringar. Näringslivets Transportråd efterlyser en samhällsekonomisk värdering av godsprojekt som speglar dess betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation. Trafikverkens kalkyler över nyttor och kostnader i den samhällsekonomiska analysen av konkreta projekt bör skestråkvis för att tydliggöra effekterna av investeringar, drift och underhåll i ett samlat stråkperspektiv. Utvecklingsarbetet med kalkylmodeller och samlade effektbedömningar av godstransporter måste intensifieras. Stabilitet i infrastrukturplaneringen kräver ett samlat grepp på skatter och avgifter i ett nationellt och europeiskt perspektiv. Näringslivets Transportråd menar att stabilitet i infrastrukturplaneringen är i hög grad beroende av ett långsiktigt tänkande när det gäller finansieringsfrågorna. Frågan om en ökad användning av brukaravgifter måste sättas in i ett bredare perspektiv där effekter av de samlade höjningarna av olika avgifter för den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga och näringslivets konkurrenskraft analyseras. Oproportionella ökningar av transportkostnaderna skulle i Sverige få en negativ inverkan på konkurrenskraften för stora delar av näringslivet på grund av långa geografiska avstånd inom landet och till viktiga marknader på den europeiska kontinenten. Transportrådet förespråkar ett samlat grepp på hela skatte- och avgiftsstrukturen inom transportsektorn.