Inom logistikbranschen är manuell hantering av paket vanligen förekommande och utgör en viktig del av logistikföretagets verksamhet. Manuell hantering är oftast enda alternativet vid lastning/lossning av containrar och släpvagnar, men också vid sortering. Dessa arbetsuppgifter kännetecknas ofta av högt tempo och förkastliga arbetsställningar, vilket kan leda till att operatören drabbas av förslitningsskador. Skador som i sin tur kan leda till hög sjukfrånvaro, låg produktivitet och missnöjda anställda.Xdins studie av de två arbetsmetoderna, den manuella vs den mekaniserade medelst lämpliga hanteringsredskap, syftade till att undersöka i hur hög grad ett lyfthjälpmedel kunde minska risken för skador, samt hur produktivitetsnivån påverkades av användningen av ett hanteringshjälpmedel. För att borga för studiens trovärdighet, genomfördes analysen utifrån den faktiska situationen hos TNT Sverige och företagets godsterminal i Upplands Väsby.Analysen påvisade stora skillnader mellan de två arbetsmetoderna. Vid arbete med vakuumlyften reducerades den statiska påfrestningen på kroppen i så stor utsträckning att de skador, som monotona lyft kan medföra, kunde undvikas. Och till skillnad mot en populärt utbredd uppfattning att produktiviteten skulle minska vid användning av vakuumlyft, kunde den vederläggas och t o m motbevisas om det omvända förhållandet – dvs att produktiviteten i många fall t o m förbättrades.Liknande erfarenheter har kunnat registreras även vid SAS Cargos terminalbolag Spirit Air Cargo Handling i företagets flygfraktterminal vid Stockholm-Arlanda flygplats, såväl i den gamla terminalen på östra sidan som i den nya terminalen i Cargo City på Södra Fraktområdet, vid stuffning/strippning av ULD-flygcontainrar och vid byggande/rivning av flygpalletter. Här använder alla terminalarbetare numera konsekvent vakuumlyftredskap vid lyft och positionering av flygfraktkollina, oavsett deras storlek och vikt. Och det utan förfång för produktiviteten.