Catharina Elmsäter-Svärd konstaterar att de europeiska åkarnas cabotage motsvarar inte mer än cirka 2 procent av vägtransportarbetet inom Sverige. Catharina Elmsäter-Svärd nämner dock inte något om de utländska åkeriernas andel av de gränsöverskridande lastbilstransporterna till och från Sverige, vilket enligt Transport & Logistik iDag/transportnets bedömning motsvarar mer än 90 procent av den totala gränsöverskridande lastbilstrafiken till och från Sverige. Med cabotage avses inrikestransport i ett land som utförs av ett åkeri hemmahörande i ett annat land än där inrikestransporten utförs.Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd uttalar sig om svensk åkerinärings konkurrenssituation i ett svar på en skriftlig fråga i som den socialdemokratiske riksdagsledamoten Anders Karlsson ställde den 18 oktober.Anders Karlsson ställde frågan med rubriken Åtgärder mot illojal konkurrens till näringsminister Annie Lööv (C), men hon slussade frågan vidare till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).I sin fråga konstaterar Anders Karlsson att Fyra av tio lastbilar på de svenska vägarna är utländska. - Alltsedan Sveriges inträde i EU har konkurrensen inom åkerinäringen ökat kraftigt, framhåller Anders Karlsson. I flera andra EU-länder har åkeriföretagen ett gynnsammare kostnadsläge. Även när det gäller inrikes transporter känner de svenska åkeriföretagen av utländsk konkurrens. Det sker i form av så kallad cabotagetrafik (tillfällig inrikestrafik) som är tillåten i viss utsträckning. Anders Karlsson konstaterar att bland andra branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag menar att lag- och avtalsbrott i stor utsträckning sker av utländska åkerier. - Konkurrensen snedvrids, både arbetsrätt och sociala villkor för chaufförerna åsidosätts, förklarar Anders Karlsson. Chaufförer saknar tillstånd för yrkestrafik, har låga löner och tvingas ibland betala drivmedlet ur egen ficka.Svenska och utländska åkeriföretag har inte behandlats lika inför lagen i Sverige. Det har till exempel inte gått att driva in böter från utomnordiska förare om de inte betalas. Från den 1 januari 2010 har dock Kronofogdemyndigheten fått den uppgiften. Sveriges Åkeriföretag kräver en ny myndighet med bland annat rätt att utföra fordonskontroller på samma sätt som tyska BAG, som ansvarar för regelverk, lagstiftning och efterlevnad. I Sverige är ansvaret spritt på flera myndigheter. Anders Karlsson vill i sin skriftliga fråga ha svar på genom vilka initiativ näringsministern avser att åtgärda den utländska illojala konkurrensen och skapa goda arbetsvillkor för chaufförerna, oavsett deras nationalitet?Infrastrukturminister Catarina Elmsäter-Svärd ger den 26 oktober följande svar:”Anders Karlsson har frågat näringsministern vilka initiativ hon avser att ta för att åtgärda den illojala konkurrensen inom åkerinäringen och skapa goda arbetsvillkor för chaufförerna, oavsett deras nationalitet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar för frågor om åkerinäringen.Brott mot gällande regler är inte en fråga om konkurrensvillkor. Alla ska följa de regler som gäller. Jag har inte den bild Anders Karlsson målar upp – att det i stor utsträckning är utländska åkerier som begår lag- och avtalsbrott. Sverige är beroende av ett väl fungerande transportsystem och i det ingår utländska transportföretags och förares vägtransportarbete. De europeiska åkarnas cabotage motsvarar inte mer än cirka 2 procent av vägtransportarbetet inom Sverige. Jag är för en fri inre marknad, där tjänster kan röra sig fritt över gränserna och där unionens åkare fritt får utföra cabotagetransporter. Dessutom bör man så långt möjligt söka minska lastbilarnas tomtransporter och miljöpåverkan.Det är inte aktuellt att särbehandla åkerierna genom att inrätta ytterligare en ny svensk myndighet för att, liksom tyska BAG, enbart reglera och kontrollera tung trafik. I stället är ett trafikslagsövergripande perspektiv på regler, tillsyn och myndighetsorganisation en förutsättning för ökad effektivitet”.