Riksrevisionen har granskat hur transportpolitiken styrs och genomförs. Slutsatsen är att regeringen inte säkerställt att statens resurser används effektivt. Principer och verktyg som riksdag och regering säger är viktiga för en effektiv hushållning av statens resurser tillämpas inte, vare sig av regeringen eller av Trafikverket. Det handlar om cirka 500 miljarder kronor under tolv år som satsas på infrastruktur.Ett problem är att få tjänar på att följa de principer som finns om tydliga beslutsunderlag, samhällsekonomisk effektivitet och uppföljning. Konsekvensen blir att pengarna inte används till de mest effektiva åtgärderna och att det finns incitament för att underskatta kostnader. Brister i kostnadsunderlagen gör att många stora infrastrukturprojekt riskerar att bli dyrare än planerat. Ett exempel är Västlänken, en järnvägstunnel under Göteborg, som beräknas kosta 20 miljarder kronor att bygga. Här saknas information om nödvändiga tilläggsinvesteringar för att uppnå målen med Västlänken på mellan 20 och 35 miljarder kronor i beslutsunderlagen.– Regeringen har inte sett till att statens miljardsatsningar på vägar och järnvägar är effektiva, säger riksrevisor Claes Norgren. Regeringen har inte heller motiverat besluten och informerat riksdagen och allmänheten om satsningarna på infrastruktur på ett transparent och rättvisande sätt.