Mångmiljonsatsning på batterier
Batterier utgör en flaskhals i arbetet att ställa om energisystemet så att det blir långsiktigt hållbart. Bra batterier för energilagring behövs när vi går från fossilfordon till elbussar och elbilar, och från gamla kraftnät till smarta elnät med inslag från sol- och vindkraft.
– Idag är batterierna inte tillräckligt effektiva och de är också dyra. Genom att stimulera forskning vill vi driva på en utveckling där vi drar nytta av kunskap från flera olika branscher, säger Greger Ledung, handläggare på Energimyndighetens teknikavdelning.
Pengarna till Batterifondsprogrammet kommer från den avgift som togs ut på batterier före 2009, då producentansvaret istället började gälla. Naturvårdsverket har ansvarat för avgiften som har gått till insamling, återvinning och information om miljöfarliga batterier. Kvar blev 800 miljoner kronor och det är från den fonden som forskningspengarna nu kommer.
Ett mål med batteriforskningen är att den ska ge ett livscykelperspektiv på batterierna, så att de till exempel kan användas längre tid än idag. Fordonsbatterier kan idag anses uttjänta redan när kapaciteten minskat med 10 procent. Med ett nytt perspektiv, så kallat second life, skulle dessa batterier kunna användas flera år till i andra system, som till exempel i kraftstationer. Förutsättningarna för detta är outforskat.
– Batterier med längre livslängd är ett vinnvinnläge. De blir billigare. Dessutom är det ett sätt att öka hushållningen med jordens metaller. Vi ser fram emot forskning som kan bidra till detta, säger Anders Lewald, chef för transportenheten på Energimyndigheten.