- Effektivare kollektivtrafik ger bättre varudistribution
Bernhard Simon, talesman för en av Europas större transport-, speditions- och logistikkoncerners, Dachser, koncernstyrelse och tillika en av huvudägarna i den familjeägda transport- och logistikkoncernen, efterlyser i en exklusiv intervju med Transport & Logistik iDag/Transportnet utökad utbyggnad och ökad tillgänglighet av kollektivtrafiken i Europas större städer för att därmed minska privatbilismen och ge mer plats för nyttofordon – främst lastbilar, skåpbilar, bussar och spårvagnar.
Bernhard Simon framhåller att distributionen oftast sker frekvent, med mindre fordon och på det finmaskiga vägnätet. Både i de centrala delarna av en stad och i externa köpcentra.
- Det är samtidigt där som persontrafiken är som störst och det uppstår en konkurrens om det bristande utrymmet, säger Bernhard Simon.
Varor som framförallt kopplas till citydistribution är livsmedel, konsumtionsvaror, kontorsvaror, returer och avfall. Mottagare är butiker, restauranger, kontor och utbildnings-, regionala- och kommunrelaterade verksamheter.
- Produktion är sällan knuten till de centrala delarna av en stad utan ligger mer perifert i staden eller dess omland, säger Bernhard Simon. En stor del av de långväga transporterna körs till terminaler runt om i staden och lastas om till mindre och mer anpassade fordon för citydistribution.
Bernhard Simon konstaterar att citydistribution ofta handlar om kortväga transporter, men att det oftast handlar om den sista delen av en transportkedja. Det gods som konsumeras är producerat både nationellt och internationellt. Då godset utgör en del av en transportkedja är det antingen omlastat på terminalknutpunkten till något av de stora transportföretagen eller levererat från producent eller grossistlager.
- Det krävs omfattande satsningar för att minska de samhällsekonomiska kostnaderna för trafikförseningar i europeiska storstadsområden, säger Bernhard Simon. I dagsläget uppgår kostnaderna för trafikförseningar i europeiska storstadsregioner till flera hundratals miljarder euro. En dimension av trängselproblematiken är persontransporternas konkurrens om utrymme med godstransporter. Kunskapen om förhållandena på detta område är dock bristfälligt på de flesta håll i Europa.
Dachser använder sig i sin dagliga Europa-trafik – inklusive den omfattande tyska inrikestrafiken – av över sammanlagt 16 000 lastbilar, som ägs av åkerier runt om i Europa. 9 000 av dessa lastbilar används för hämtnings- och distributionstransporter i lokal och regional trafik, medan 4 000 lastbilar används för linjebaserad fjärrtrafik på längre distanser. Ytterligare 3 000 lastbilar används för beställningstrafik för behovsstyrda transporter. Dachser har därmed ett finmaskigt nätverk med dagliga linjetrafiker och distributionsturer i samtliga större och medelstora europeiska städer.
Bernhard Simon är medveten om att det runt om i Europa pågår arbeten med att förbättra trafiksituationen i europeiska städer.
- Det handlar bland annat om nybyggnation eller förändring av befintlig infrastruktur, såsom körfiler, skyltning, underjordiska system, lastzoner med mera. Nybyggnation av infrastruktur skapar ny kapacitet medan förändring av befintlig infrastruktur bitvis kan frigöra kapacitet.
Bernhard Simon är medveten om att många städer har system för information om lastzoner, rutter, fordonspositionering med mera.
- Bättre informationssystem kan minska cirkulationstiden och på så sätt frigöra kapacitet, säger Bernhard Simon. Det förekommer även åtgärder för att anpassa fordon till särskilda förhållanden, omställning till miljöfordon, överföring av gods till andra trafikslag med mera.
Införande av samdistributionscentraler, koordinerade beställningar och uthämtningsställen för hemleveranser är enligt Bernhard Simon några åtgärder som används runt om i Europa för att förbättra godstransporter i städerna.
Bernhard Simon är också medveten om att det finns befintliga och kommande restriktioner som berör städernas godstransporter.
- Det handlar här om införande av nya eller förändring av befintliga regler och lagar som berör godstransporter i staden, såsom tillträdesbegränsningar för tunga fordon, tidsfönster för leveranser, tillstånd för nattdistribution, miljözoner med mera.
Bernhard Simon ser det som absolut nödvändigt att minska privatbilismen i Europas städer.
- Utrymmet i städernas gator räcker inte till för både ett stort antal personbilar och för lastbilar, skåpbilar och bussar, säger han. Av det skälet är det oerhört viktigt att kollektivtrafiken i städerna förbättras så att privatbilismen på ett naturligt sätt kan minska. Här måste det ske ökad samverkan mellan samhälle, varuägare, godstransportföretag och kollektivtrafikens aktörer.
Bernhard Simon har naturligtvis noterat att internethandeln ökar och att detta ställer ökade krav på tätare leveranser till både städer, industriområden och bostadsområden. Trots ökad internethandel bedömer Bernhard Simon att såväl cityhandeln som de stora köpcentrum som finns i städernas utkanter har en blomstrande framtid.
- Shopping är ett folknöje, säger han. En del av handeln flyttas visserligen över till internet, men människor vill samtidigt tillbringa en betydande del av sin lediga tid i köpcentrum och i stadskärnor och få ett helhetsintryck av att handla och av att träffa människor man känner. Därmed är det naivt att tro att antalet varuleveranser och därmed antalet lastbilar och skåpbilar i städer och köpcentrum kommer att minska.
Efter en shoppingrunda i en stadskärna eller i ett köpcentrum finns naturligtvis behov för privatpersoner att få med sig de inhandlade varorna hem. Men det finns en lösning för detta utan att privatpersoner behöver ha med sig bilen till affären.
- Det går att enas om en lösning där privatpersoner kan shoppa och sedan hämta upp sina varor vid särskilda upphämtningsplatser i anslutning till parkeringar utanför stadskärnan. Sådana försök pågår redan på några ställen i Europa.
Bernhard Simon tycker det är viktigt att alla berörda parter tar problematiken med trafiken i städer på allvar.
- Det handlar om livskvalitet och i det begreppet ingår faktorer som boendemiljö, arbetsmiljö, en trevlig och attraktiv stad/stadsdel, ett klimat tilltalande för varukonsumtion och turism med mera, säger han. Detta ligger i samtliga aktörers intresse, förutom akademi/forskning. Kommuner vill kunna locka invånare, turister och anställda till sitt område och även mottagarna, som ofta är till exempel butiker, har ett intresse av att kunder trivs i området. Transporterna ingår i arbetsuppgifterna i större eller mindre utsträckning för mottagare, avsändare och transportörer och alla dessa kan därför ha en bättre arbetsmiljö som en drivkraft.
I senaste utgåvan av Transport & Logistik iDag finns en längre intervju med Bernhard Simon.