Kritik mot FFF-utredningens transportsnåla vision
Höjd dieselskatt, en omställning mot fossiloberoende som hastas fram och kostar mer än nödvändigt och dubbelbeskattning. Det är några av de delar i utredningen Fossilfrihet på väg som kritiseras.
”Vi delar inte utredningens strävan mot ett som man kallar transportsnålt samhälle. Gods som transporteras är en del av handeln, d.v.s. import och exporten, som skapar Sveriges välfärd. Vi vill att våra medlemmar ska kunna öka sitt bidrag till samhällets välfärd, vilket kan innebära ökade transporter. Beslut och åtgärder från myndigheter och politiker bör inriktas på att skapa förutsättningar för transporteffektivitet”, skriver organisationerna i sitt yttrande.
I stället för att straffa bort transportslag, efterlyser man incitament till mer effektiva transporter och förutsättningar för en välmående transportbransch. För att uppmuntra exempelvis ökade fyllnadsgrader bör längre och tyngre fordon på både väg och järnväg tillåtas, och större möjligheter till intermodalitet och smidiga byten måste skapas.
Utredningens hårda tolkning av regeringens FFF-mål till 2030 innebär att man föreslår 80 procent fossilfrihet till år 2030 och 100 procent till 2040. Det är tio omställningsår mindre än i regeringens förslag:
”Tio års skillnad kan vara betydande för den teknikutveckling som behövs samt för kostnaden. Att klara denna snabba omställning, och gå långt före övriga Europa har förmodligen ett högt pris som behöver konsekvensbeskrivas”, skriver man.
Föga oväntat lägger man ett ord om att bruttovikten för lastbilar bör höjas till 74 ton redan i höst, och att regeringen bör fortsätta verka för längre och tyngre både tåg och lastbilar. Utredningen ser effektiviseringspotential med längre och/eller tyngre tåg, vilket välkomnas. Men banavgifterna borde enligt yttrandet styras om för att frigöra kapacitet på spåren.
För att kunna öka fyllnadsgraden i transportfordon och möjliggöra samlastning konstaterar man att det krävs en ökad transparens i godsflöden.
”Den ökade transparensen är inte möjlig att åstadkomma för enskilda aktörer, utan kräver hantering och analys av stora datamängder, vilket är en möjlig framtida uppgift för Trafikverket att tillhandahålla”, menar man.
Införandet av en kilometerskatt som enligt utredningen är ett möjligt styrmedel kommenteras tydligt:
”Vi menar att det är utsläppen som bör reduceras, inte transporterna i sig. En beskattning av avstånd försvagar svensk industris konkurrenskraft.”