Tuffare än någonsin för trafikpolisen
– Svensk trafikpolis avfolkas kraftigt. Problemet har accelererat, trafikpolisen har det jobbigare nu än någonsin.
Ökade insatser mot den tunga trafiken, fler kontroller och en möjlighet till exempelvis klampning och hindrande till fortsatt färd diskuteras flitigt. Frågan är bara vem som ska göra jobbet.
Under det senaste året har utspelen om riktade insatser mot illegal yrkestrafik duggat tätt. Så sent som den 11 september beslutade regeringen sig för att lämna ett förslag till riksdagen om att klampning ska tillåtas i Sverige, det vill säga fastlåsning av ett fordon. Klampning ska kunna användas vid brott längs vägarna, som exempelvis vid brott mot cabotagereglerna, eller vid överträdelse av exempelvis kör- och vilotider. Förslaget är nästa steg mot en bättre regelefterlevnad på vägarna. Syftet är att ge polis och tull möjlighet att se till att ett beslut om att ett fordon inte får köra vidare också följs.
– Det här är ett steg på vägen för att stoppa fusket på de svenska vägarna. Vi vill ha en sund konkurrens och stärka konkurrenskraften. I slutändan handlar det om att få justa jobb på våra vägar, kommenterar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 mars 2015. Problemet är dock att det finns betydligt färre trafikpoliser idag, jämfört med tidigare:
– Det är politiskt korrekt att prata om klampning och andra lösningar på problemet, men vem ska göra jobbet? undrar Per-Arne Nilsson.
– Trafikpolisen avfolkas kraftigt. De lever upp till de mål som sätts, men på mindre personal, och går som robotar längs vägarna. Kvantitet har blivit viktigare än kvalitet.
I vissa distrikt har antalet trafikpoliser mer än halverats, trots kraftigt ökade trafikvolymer, och mycket av den lilla skarans arbetstid läggs på annat. Och när mycket tid går bort på exempelvis träning, utbildning och restid till och från kontrollplatser finns inte mycket effektiv tid kvar. Poliserna uppger att de hinner med att kontrollera max fyra fordon per arbetspass.
Medelåldern ligger på över 50 år i majoriteten av distrikten:
– Det är inte sexigt att vara trafikpolis, det kan man konstatera när man tittar på medelåldern, säger Per-Arne Nilsson krasst.
Bilden förstärks av polisens egna kommentarer kring nyrekrytering. Där framkommer exempelvis att det inte inkommer några ansökningar till utlysta trafikpolistjänster och att det är problem att rekrytera framförallt till den tunga gruppen. Yttre tjänst tycks minst lockande, och kvinnorna lyser med sin frånvaro.
– Det handlar om en roll som kräver specialistkompetens, men ändå lånas trafikpoliserna ofta ut till något annat för att täcka upp dålig bemanning, konstaterar Per-Arne Nilsson.
Ett av Sveriges största polisdistrikt hade exempelvis hela sin yttre trafikpolisstyrka, förutom den tunga gruppen, utlånad under hela sommaren, juni–augusti.
– Om man ska sammanfatta: det är ganska riskfritt att begå vägbrott idag, både när det handlar om trafikbrott och stölder av fordon. Trafikpolisen finns knappt längre, säger Per-Arne Nilsson.
Han menar att det är hög tid att beslutsfattarna inser att systemet måste ändras. Att hårdare lagar inte hjälper, när trafikpolisen utplånas.
– Det här är verkligheten. Det finns inga verktyg idag och problemet har accelererat, trafikpolisen har det jobbigare nu än någonsin.