”Frys banavgifterna nu”!
En frysning av banavgifterna skulle minska klimatutsläppen – det hävdar Branschföreningen Tågoperatörerna med stöd av flera studier hoppet är ett snabbt regeringsbeslut om just frysta banavgifter.
- Banavgifterna måste frysas för att inte utsläppen av klimatgaser ska öka, säger Christel Wiman, vd i Branschföreningen Tågoperatörerna. Varje godståg motsvarar 30 lastbilar på vägarna. När ett eldrivet tåg mellan Malmö och Sundsvall ersätts med lastbilar ökar koldioxidutsläppen från under 100 kilo till minst 35 ton. Att öka godstrafiken på vägarna på tågtrafikens bekostnad ökar omedelbart Sveriges klimatutsläpp.
Trafikverket pekade i sin senaste utvärdering av banavgifterna på att höjningarna ökar tågtrafikens kostnader betydligt mer än lastbilstrafikens, vilket leder till att godstransporter flyttas från järnväg till väg. Även persontrafiken på tåg påverkas, men inte lika mycket. Trafikverkets prognos till den nationella planen visade att godstrafiken på järnväg kommer att minska, samtidigt som lastbilstrafiken kommer öka, till följd av banavgiftshöjningarna.
Trafikverkets förslag är att öka banavgifterna till 2,46 miljarder kronor per år. Det är en fyrdubbling mellan år 2009 och 2025. Enligt järnvägslagen ska banavgifter ”fastställas till den kostnad som uppstår som en direkt följd av framförandet av järnvägsfordon.” För år 2015 beräknas tågoperatörerna betala totalt 1400 miljoner kronor i banavgifter. Det motsvarar ungefär järnvägens totala marginalkostnad, som Trafikverket och VTI beräknar till 1440 miljoner kronor. Lagens krav är med andra ord uppfyllt. Fortsatta höjningar kommer att vara samhällsekonomiskt negativt genom överflyttningen från järnväg till väg.
Tågtrafiken förlorar även konkurrenskraft genom tågoperatörernas finansieringsansvar för ombordutrustningen för det nya signalsystemet ERTMS, bristerna i infrastrukturen och förslaget om längre och tyngre lastbilar.
– Frys banavgifterna tills infrastrukturen fungerar tillfredsställande och vägtrafiken betalar sina samhällsekonomiska kostnader, som de i dag gör i mindre utsträckning än tågtrafiken, säger Christel Wiman. För att klimatutsläppen inte ska öka måste transportsektorns skatter och avgifter samordnas.
Infrastrukturen är inte i sådant skick att det går att motivera höjda avgifter. Punktlighetsproblemen leder till bristande förtroende för järnvägen och att fler väljer bilen och flyget framför tåget, med ökade utsläpp som följd. Enligt McKinseys beräkningar kostar förseningar på järnvägen cirka 5 miljarder kronor per år. Den vanligaste orsaken till förseningar är fel i infrastrukturen. Det är därför inte rimligt att arbetspendlare och industrin ska betala fullt pris för en järnväg som inte fungerar.
Sverige har Europas längsta lastbilar och kortaste tåg. Genom att tillåta längre och tyngre lastbilar sänks lastbilstrafikens kostnader ytterligare. Ett ensidigt införande av längre och tyngre lastbilar utan att kompensera godsjärnvägen innebär bara att mer gods kommer att föras över på vägarna och att klimatpåverkan från transporterna kommer att öka.