Varuägare efterlyser helhetssyn
De svenska transportmyndigheterna saknar helhetssyn vilket får till följd att dessa myndigheter inte samordnar sina olika avgiftshöjningar. Istället fattas besluten i stuprör myndighet för myndighet. Det konstaterar Näringslivets Transportråd i sitt remissyttrande över förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet.
Transportstyrelsens remiss om avgifter för 2016 baseras på den tidigare införda avgiftsmodellen där huvudprincipen för finansieringen av myndighetens verksamheter inom områdena tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning är att varje enskild tillståndshavare eller sökande fullt ut ska betala en avgift som motsvarar de kostnader som ärendet genererar hos myndigheten.
Näringslivets Transportråd har tidigare tillsammans med andra organisationer vid olika tillfällen och i olika konstellationer lämnat synpunkter på den principiella frågan om hur Transportstyrelsens verksamhet ska finansieras. Näringslivets Transportråd anser i sitt remissyttrande alltjämt att den grundläggande principen bör vara att myndighetsutövning ska anslagsfinansieras.
I sitt remissyttrande vill Näringslivets Transportråd återigen uttrycka sin oro för den kostnadsutveckling transportsektorn starkt börts av och även står inför i framtiden. Flera politiska beslut och myndighetsbeslut, ändringar av regelverk och aktuella förslag innebär höjda skatter och avgifter på transporter.
I sitt remissyttrande konstaterar Näringslivets Transportråd att den av regeringen fastställda Nationella Transportplanen innebär kraftigt höjda banavgifter till totalt 22,8 miljarder kronor under hela planperioden 2014 – 2025. En ökning från cirka 600 miljoner i banavgifter år 2010 till drygt 2,4 miljarder år 2025. Härtill kommer höjda bränslekostnader enligt EU:s svaveldirektiv från och med 2015. Vidare har den svenska regeringen nyligen lämnat en lagrådsremiss inför budgetpropositionen för 2016 om en årlig uppräkning av skatten på bensin och diesel.
Regeringen har även tillsatt en utredning i frågan om införande av en vägslitageskatt för tunga fordon och har nyligen gett Sjöfartsverket i uppdrag att utarbeta en ny finansiell modell syftande till att uppnå full kostnadstäckning. Transportstyrelsens avgiftsfinansiering är ytterligare en kostnad ovanpå de som Näringslivets Transportråd räknar upp som direkt påverkar transportföretagen och transportköparna.
I sitt remissvar varnar Näringslivets Transportråd på nytt för att oproportionella och ensidiga ökningar på kort sikt av transportkostnaderna i Sverige får en negativ inverkan på konkurrenskraften för näringslivet på grund av långa geografiska avstånd inom landet och till viktiga marknader i det kontinentala Europa.
Näringslivets Transportråd konstaterar att de svenska transportmyndigheterna i dag inte koordinerar sina olika avgiftshöjningar utan att besluten fattas i stuprör myndighet för myndighet. Näringslivets Transportråd föreslår därför att samtliga transportmyndigheter – det vill säga Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen – koordinerar sina framtida avgiftshöjningar och genomför gemensamma, samlade konsekvensanalyser av förslag till höjningar.
Näringslivets Transportråd anser att en koordinering av avgifter och samlade gemensamma konsekvensanalyser ligger i linje med Transportstyrelsens egna förslag till regeringen i april i år där myndigheten presenterat en ”Strategi för positiv näringsutveckling”. Av de tio punkter som Transportstyrelsen själva redovisar avser tre ”Förbättrade konsekvensbeskrivningar”, Utvecklad dialog med näringslivet” och en ökad transparens i ”Myndighetens avgifter”.
Slutligen framhåller Näringslivets Transportråd i sitt remissyttrande att organisationen ser fram emot konkretiseringen och genomförandet av Transportstyrelsens egna förslag som ett led i en ”Strategi för positiv näringslivsutveckling”.