Motsägelsefull transportpolitik
Det är en motsägelsefull transportpolitik som läggs fram i (S)-(MP) - regeringens budgetproposition. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft.
Näringslivets Transportråd konstaterar att det å ena sidan anges i budgetpropositionen att ”Sveriges geografi understryker transportsystemets betydelse för näringslivets konkurrenskraft.” Å andra sidan sker okoordinerade höjningar av skatter och avgifter som negativt påverkar näringslivets och Sveriges konkurrenskraft.
Näringslivets Transportråd framhåller att regeringen å ena sidan vill se ökade järnvägs- och sjötransporter. Samtidigt fortsätter höjningarna av banavgifterna. Å andra sidan aviseras en viss kompensation till järnvägsföretagen för icke-internaliserade kostnader för godstransporter på järnväg visavi andra transportslag. Samtidigt som svaveldirektivet även innebär ökade kostnader för sjötransporter. Någon substantiell kompensation för de ökade kostnaderna av svaveldirektivet för näringslivet föreslås inte.
Näringslivets Transportråd noterar å ena sidan att regeringen vill få fart på tillväxten och jobben. Å andra sidan vill regeringen beskatta avstånd och inte utsläpp med att utreda införandet av en vägslitageskatt. I budgetpropositionen föreslås höjda punktskatter på bensin och diesel 2016 och från 2017 införs automatiska årliga höjningar av drivmedelsbeskattningen baserat på konsumentprisindex plus en schablonuppräkning med två procentenheter. Detta leder till kraftigt ökade kostnader för drivmedel utan varken konsekvensbeskrivningar eller parlamentariskt fattade beslut.
Näringslivets Transportråd har observerat att regeringen å ena sidan föreslår ökade skatter och avgifter på transporter. Å andra sidan långhalas en effektivisering av transportslagen. Detta motverkar även regeringens ambition att öka innovationerna i transportsystemet. Alla transportslag behöver effektiviseras utifrån sina förutsättningar. Detta är särskilt angeläget i en situation där den röd-gröna regeringen ökar beskattningen av transporter.
Näringslivets Transportråd är av uppfattningen att budgetpropositionen helt saknar samlade effektberäkningar av olika skatter och avgifter på transportområdet för näringslivet. Näringslivets Transportråd anser att regeringen i dialog med konkurrensutsatt svensk industri istället djupt och allsidigt bör redovisa de samlade effekterna av olika pålagor och avgifter på transportområdet. I ett sådant arbete bör även frågan om skatteväxling utredas för att inte öka skatter som motverkar svenskt näringslivs konkurrenskraft. Det hade varit önskvärt att regeringen istället i samarbete med näringslivet utformat hållbara lösningar för miljö, konkurrenskraft och statens ekonomi.
Det är däremot positivt att regeringen föreslår tidsbegränsade nya resurser på totalt 200 miljoner årligen fram till 2019 till ökat underhåll av spår och vägar på landsbygden för bättre bärighet, tjälsäkring och beläggning på landsbygdsvägar och bättre funktionalitet på landsbygdsjärnvägar. Detta utöver en fortsatt tillfällig förstärkning av anslaget till järnvägsunderhåll som redan aviserats i regeringens vårproposition i april med 1,24 miljarder per år åren 2016 till och med 2018.
Näringslivets Transportråd utgår från att det ökade anslaget för underhåll av järnvägar liksom extraanslaget till underhåll av spår och vägar på landsbygden i betydande utsträckning används för att tidigarelägga åtgärder som ökar tillgängligheten, kapaciteten och framkomligheten i betydelsefulla godsstråk och sträckor för näringslivets transporter på järnvägar och vägar där problem med tillförlitligheten är som störst.
Näringslivets Transportråd utgår från att den senareläggning av spårbytet på delar av Stambanan genom övre Norrland sträckan Boden-Bastuträsk som tidigare gjorts av Trafikverket nu istället tidigareläggs. Likaså att en tidigareläggning nu sker av åtgärder längs banor med en hög andel godstransporter. Detta då en betydande del av den råvarubaserade industrins godstransporter på järnväg går på banor där standarden redan idag är alltför låg. Risken för störningar i varuägarnas transportkedjor är uppenbar och i förlängningen riskerar det att drabba Sveriges konkurrenskraft.
I budgetpropositionen anges att: ”Regeringen avser vidta åtgärder för att staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna”. Näringslivets Transportråd undrar vad regeringen egentligen menar med detta? Har inte staten redan det samlade ansvaret? Det gäller nu att dra rätt slutsatser och inte göra förändringar som ett förstatligande av utförandet som innebär tempoförluster i det viktiga arbetet med att öka takten i underhållet av en sedan länge sliten anläggning. Viktigast är att Trafikverket som beställare har en samlad kontroll genom väl fungerande underhållssystem som ger kunskap om anläggningens tillstånd.
Näringslivets Transportråd anser att det skulle innebära en olycklig tempoförlust om marknaden för underhåll av järnvägen återreglerades i statlig regi och utfördes inom ramen för Trafikverket. Nu krävs fokus på genomförandet av viktiga underhållsinsatser för att återställa järnvägssystemet till den nivå det är konstruerat för och förstärka kapaciteten i stället för tidskrävande omorganisationer med oklara fördelar. Fokus bör ligga på att Trafikverket utvecklar sin beställarroll, förbättrar styrningen och inte att allt järnvägsunderhåll ska utföras i monopol av en enda statlig aktör.
Näringslivets Transportråd välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen nu aviserar att en dämpning av effekterna av kraftigt höjda banavgifter ska ske genom en viss kompensation till järnvägsföretagen för icke-internaliserade kostnader för godstransporter på järnväg visavi andra transportslag på preliminärt 75 miljoner kr per år 2016--2019. Detta är dock en låg nivå jämfört med redan genomförda banavgiftshöjningar.
Näringslivets Transportråd konstaterar att regeringen i budgetpropositionen anger att banavgifterna fortsatt ska höjas under kommande år. I budgetpropositionen anges intäkterna av banavgifter till 1,462 miljarder 2016 och 1,582 miljarder 2017..Den plan som gäller innebär kraftigt höjda banavgifter till totalt 22,8 miljarder under hela planperioden 2014--2025. En ökning från cirka 600 miljoner i banavgifter år 2010 till drygt 2,4 miljarder år 2025. Ett fullföljande går stick i stäv med regeringens ambitioner på klimat- och miljöområdet.
I slutändan betalas höjda avgifter på transporter av transportköpare vars konkurrenskraft påverkas. Näringslivets Transportråd föreslår ett moratorium i de fortsatta höjningarna av banavgifterna.
I regeringens budgetproposition för 2016 saknar Näringslivets Transportråd förslag om en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Vi anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket ges mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvändningen.
Fokus måste enligt Näringslivets Transportråd även läggas på att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Vi uppmanar den (S)-(MP)-regeringen att tidigarelägga åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet.