Bättre järnvägsunderhåll till lägre kostnad
Underhållet av järnvägen i Sverige har blivit 11 procent billigare utan att kvaliteten för den skull har försämrats. Det framgår av en doktorsavhandling skriven av Kristofer Odolinski, VTI.
- Under den tiden har vi fått mer för pengarna i förhållande till de mått på kvalitet som jag haft tillgång till, säger han. Det finns fler kvalitetsmått som jag hade önskat ha med, som till exempel förseningar. Men det har inte varit möjligt.
Krav på spårstandard kopplat till högsta tillåtna hastighet är ett kvalitetsmått som finns med i uträkningen. Som passagerare kan man märka dålig kvalitet genom att tågen börjar skaka när de tar fart.
Kristofer Odolinski har också med data från 1999 till 2013 använt en ny modell för att räkna ut banavgifter. Och hans forskning har lett till nya resultat för hur mycket tågoperatörerna bör betala för sitt slitage på järnvägen.
- Det här går tvärtemot tidigare uträkningar som sa att ökade kostnader för underhåll ett år ledde till minskade kostnader nästkommande år, säger han. Jag kan visa att kostnaden år två ökar.
VTI har regeringens uppdrag att utreda trafikens samhällsekonomiska kostnader och Trafikverket har fått de nya resultaten att använda som underlag för att räkna ut banavgifter.
Avhandlingen tar även upp två andra delar, utformning av kontrakt för järnvägsunderhåll samt hur kontrakten fördelar det ekonomiska ansvaret för fel mellan beställaren, Trafikverket och entreprenörerna.
Kristofer Odolinskis avhandling Reforming a publicly owned monoply – costs and incentives in railway maintenance är skriven vid Handelshögskolan, Örebro universitet. Disputationen ägde rum den 21 december 2015. Opponent var Marc Ivaldi, professor, Tolouse School of Economics och Ecole des Hautes Etudes en Sciences Sociales.