Amfibiefordon kan leverera gods till Stockholms butiker
Ett samarbete mellan studenter på KTH och Konstfack har lett fram till sex intressanta bilar som tar sig fram lika bra på Stockholms gator som på huvudstadens vatten.
- Det är viktigt att studenterna inte bara jobbar akademiskt med olika teorier utan också får chansen att lösa verkliga problem, säger Anders Rosén, universitetslektor på institutionen för farkost och flyg vid KTH. Att tussa ihop blivande industridesigner från Konstfack med blivande ingenjörer från programmet Marina system på KTH är också en god idé, de kommer ändå att jobba tillsammans i arbetslivet längre fram.
Han har varit handledare för studenterna och berättar att studentprojektet har gått ut på att göra en förstudie i form av design av en rad olika fordonskoncept och sedan utvärdera och utforska dessa. Med andra ord klassiskt uppfinnande.
Sex studentgrupper har alltså skapat varsitt amfibiefordon, en sorts vattenbil. Det är en liten eldriven bil där det finns begränsningar i form av motoreffekt och yttre dimensioner.
- Tre är gjorda för persontransport och tre för att frakta gods, säger Anders Rosén. Vi tweakade så att säga konceptet en smula eftersom studenttävlingen enbart gällde transporter på land. Det fanns dock inget i reglerna som sade att sjötransporter inte var ok.
Den bil som enligt Anders Rosén lyckades lite bättre än de andra går under namnet Aquair.
- Den här studentgruppen gjorde en ganska fri tolkning av uppgiften att ta fram en farkost för godstransport, säger han. Aquair skulle bland annat kunna användas av Stockholm stad för provtagning, till exempel av luft och vatten, något som staden redan gör på andra sätt. Sedan skulle bilen kunna visa upp resultatet i realtid. Aquair skulle kunna vara en informationsplattform, helt enkelt, och upplysa medborgarna om luft- och vattenkvalitet. Men också informera om att dessa mätningar förekommer.
Provresultatet visas på karossens sidor och Anders Rosén säger att marintekniskt är fordonen mycket intressanta med olika spännande tekniska lösningar för att komma runt en del av de begränsningar som tävlingen medför.
- Begränsningarna gäller dock bara på land. Därför fälls delar av taket ner och blir pontoner på vattnet, säger han. Farkosten blir mycket bredare på vatten än på land. Studenterna var under projektet i kontakt med Stockholms Stad som uttryckte att de skulle vilja ha en sådan här vattenbil.
Fler studentgrupper har kommit på olika roliga lösningar för framdriften. Rent idémässigt är det intressant med till exempel integrerad propeller i bakhjulsnavet.
Förutom begränsningarna rörande vattenbilens storlek och effekt har det även funnits andra utmaningar. Som hur man signalerar att det är en amfibiebil när fordonet rullar på land, vilket är viktigt. En frågeställning har också varit att fundera ut vad godstransporter på vatten
innebär.
- Studenterna har även funderat över om vattenbilarna skulle kunna användas till utkörning av varor, säger Anders Rosén. Till exempel kan ju tangentbordet eller skärmen till datorn gå sönder. Då kan man ringa Webbhallen och beställa ett nytt, och sedan få det utkört. En av studentgrupperna tittade på en sådan lösning, säger Anders Rosén.
Han bedömer att några av projekten är möjliga att förverkliga.
- Studenterna har också fått lära sig att analysera olika verkliga situationer och problem, som hur kollektivtrafik och vanliga bilar kan använda sig av sjövägen för att ta sig fram, säger Anders Rosén. Det är också analyserna i sig som lett fram till dessa fordon som varit extra bra.
De sex vattenbilarna heter MOBI, Maria, Proteus, Fibi+, Tetrapod och redan nämnda Aquair.