Näringslivets Transportråd efterlyser närtidssatsningar
Regeringen borde ha levererat mer av närtidssatsningar i sin budgetproposition 2017 utifrån stort behov av ett bättre underhåll av infrastrukturen.
Näringslivets Transportråd konstaterar att det i budgetpropositionen inte finns några nya resurser till underhåll av järnvägen utöver tidigare – i föregående års budgetproposition - aviserade. Endast ett nytt ospecificerat anslag finns för kapacitetshöjande åtgärder på 200 miljoner kronor för 2017. Anslaget står inte i proportion till det stora behovet av ökad kapacitet.
Enligt Näringslivets Transportråd är det i och för sig positivt att regeringen anger sin vilja att öka anslagen till underhåll av infrastrukturen åren 2019 och 2020. Satsningarna utlovas dock först efter det val som ska hållas 2018 och noteras bör att alla anslag prövas alltid i det årliga budgetarbetet. Det gäller därför att ha klart för sig skillnaden mellan riktiga pengar och politiska pengar i budgetsammanhang.
Näringslivets Transportråd efterlyser fokus på tempo och genomförande i förbättringen av infrastrukturen. För svenskt näringslivs konkurrenskraft behövs en effektiv transportinfrastruktur och att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt. Det behövs både närtidssatsningar med fokus på ett snabbt genomförande och långsiktiga insatser för systematiska kvalitetshöjningar. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi.
Den aviserade infrastrukturpropositionen i höst med ekonomiska ramar i den Nationella Infrastrukturplanen för åren 2018--2029 blir ett sanningens ögonblick för regeringen, framhåller Näringslivets Transportråd. Att visa vad man vill med infrastrukturens utveckling såväl i närtid som på lång sikt. En Nationell Underhållsplan – något som saknas idag - bör utarbetas och ingå i den kommande Nationella Transportplanen för 2018--2029.
Näringslivets Transportråd betonar att fokus måste ligga på förbättring av eftersatt befintlig järnväg.
Det är viktigt att ökade anslag till järnvägsunderhåll snabbt resulterar i konkreta insatser för en mera tillförlitlig järnväg. Näringslivets Transportråd utgår från att ökade anslag används till åtgärder längs banor med en hög andel godstransporter och med stora exportvärden från svenskt näringsliv, till exempel inom sektorer som verkstads-, skogs-, pappers- och stålindustri. Dessa godstransporter börjar eller slutar ofta på vägar och järnvägar där underhållet sedan länge är eftersatt. Det är stora exportvärden som riskeras då godstransporter försenas på grund av bristande underhåll av vägar och järnvägar eftersom den svenska exportindustrin är en hörnpelare i samhällsekonomin.
I regeringens budgetproposition 2017 saknar Näringslivets Transportråd förslag om en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Organisationen anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket ges mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp till följd av strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvändningen.
Näringslivets Transportråd konstaterar att regeringen i budgetpropositionen anger att banavgifterna fortsatt ska höjas under kommande år. I budgetpropositionen anges intäkterna av banavgifter till 1 664 miljoner 2017 och 1 784 miljoner 2018. Den plan som gäller innebär kraftigt höjda banavgifter till totalt 22,8 miljarder under hela planperioden 2014--2025. En ökning från cirka 600 miljoner i banavgifter år 2010 till drygt 2,4 miljarder år 2025. Det fullföljande av planen som pågår går stick i stäv med regeringens ambitioner på klimat- och miljöområdet.
Näringslivets Transportråd anser att det inte är rimligt att börja med att höja avgifterna för en tjänst som inte ännu levererats. Det är först när en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt för den.
Det är enligt Näringslivets Transportråd således en motsägelsefull transportpolitik som läggs fram i regeringens budgetproposition för 2017. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar jobbskapande tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft. Budgeten saknar helt samlade effektberäkningar av olika skatter och avgifter på transportområdet för näringslivet.