Chalmers inleder projekt med automatiserad materialhantering
Självgående truckar, smarta glasögon och robotar i plockprocessen. Mycket finns att vinna på att öka automationen inom materialhantering. Chalmers ska bana vägen, genom ett nytt sexmiljonersprojekt i samarbete med näringslivet.
Potentialen är stor, men än så länge är det en bra bit kvar innan automation inom materialhantering utnyttjas fullt ut i svensk industri. Det konstaterar Robin Hanson, teknologie doktor på Chalmers, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, som leder projektet AKTA.
- I dag tillämpas automation i tillverkningsprocesserna, men i väldigt liten utsträckning inom materialförsörjningen, säger han. Det finns en del exempel, men man har inte i någon större omfattning lyckats ta vara på automationens möjligheter på ett sätt som är konkurrenskraftigt.
Det nystartade projektet AKTA har som mål att sätta fart på utvecklingen, och ta fram kunskap om när och hur automation kan användas inom materialhantering för att nå bästa effekt. Chalmersforskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Produkt- och produktionsutveckling arbetar tillsammans i projektet, där flera storföretag som AB Volvo, Schenker och FlexLink är samarbetspartners.
Tanken är att ta fram strategier och lösningar för automation i hela materialförsörjningskedjan, från lager till montering. Möjligheterna är stora.
- Det handlar exempelvis om lagerautomation, AGV (automatic guided vehicles) som transporterar material, eller smarta glasögon och robotar i plockprocesser, säger Robin Hanson. Vi kommer att titta på kollaborativa arbetsflöden där mänskliga operatörer samarbetar med robotar. Intresset är stort, men idag är detta inte tillämpat i så stor utsträckning.
Förhoppningen är att göra det möjligt för svensk industri att använda automation i större utsträckning – och därmed spara både tid och pengar. Robin Hanson framhåller dock att det finns en del hinder att övervinna, som att se till att de automatiserade processerna är lika pålitliga och håller samma kvalitet som de manuella.
- I dag saknas något för att nå hela vägen fram, säger han. En del handlar om kostnaden för de investeringar som krävs, och en utmaning är också den minskade flexibilitet som automatiserade processer kan innebära.
Att hitta de processer och situationer där en automation gör störst nytta är därför en viktig utmaning, och här ser Robin Hanson en styrka i projektets bredd. Att flera företag är involverade ger forskarna en möjlighet att utforska automation i företag med olika produkter, förutsättningar och behov.
– Vi hoppas generera kunskap som möjliggör en större och bättre användning av automation i svensk industri, säger Robin Hanson. Det finns stor potential inom området, som vi vill hjälpa till att realisera.