Transportrådet efterlyser framtidsinriktade investeringar
Det går bra för svensk ekonomi vilket framgår av regeringens vårbudget 2017. Näringslivets Transportråd saknar dock de framtidsinriktade investeringarna i närtid på infrastruktur och transporter för att långsiktigt säkerställa tillväxt, välfärd och konkurrenskraft.
Organisationen konstaterar att det inte är något nytt i regeringens vårbudget för 2017 om infrastruktur och transporter jämfört med det som tidigare är känt från regeringens budgetproposition för 2017 och infrastrukturpropositionen. Positivt är dock att regeringen angivit en ökad ambitionsnivå för underhåll och investeringar den kommande planperioden för åren 2018 - 2029. Dock bör noteras att alla anslag alltid prövas i det årliga budgetarbetet.
Näringslivets Transportråd efterlyser tempo och verkställighet i genomförandet. För att återupprätta förtroendet för transportsystemet och för att stärka konkurrenskraften.
Regeringen har tidigare gjort en tillfällig förstärkning av anslaget till järnvägsunderhåll som tidigare aviserats med 1,24 miljarder per år åren 2016 till och med 2018. Regeringen skriver nu i vårbudgeten att ”Dessa reformer upphör 2019, vilket bidrar till minskade utgifter jämfört med 2018”.
Näringslivets Transportråd framhåller att underhåll inte får bli en regulator i statens ett-åriga budgetar. Alla aktörer involverade i underhåll måste få bra planeringsförutsättningar. För att säkerställa att regeringens och riksdagens aviserade satsning på ökat underhåll av infrastrukturen kommer till maximal nytta behövs finansierade långtidsplaner som går bortom den årliga budgetprocessen. En Nationell Underhållsplan – något som saknas idag - bör utarbetas och ingå i den kommande Nationella Transportplanen för 2018 - 2029. Det är också viktigt att en ökad ambitionsnivå vad gäller såväl investeringar som underhåll av infrastrukturen inte går förlorad genom en transportpolitik med motstridiga mål.
Näringslivets Transportråd betonar att det krävs ökade systematiska och långsiktiga underhållsinsatser för att säkerställa en ökad tillförlitlighet och eliminera eftersläpande underhåll. Transportsystemet måste återställas till avsedd funktionalitet. Näringslivets Transportråd förordar en kraftsamling för systematiskt underhåll hela den kommande planperioden för infrastruktur 2018--2029 med fokus i närtid. Av Näringslivets Transportråds kommentarer till vårbudgeten framgår vidare att det I regeringskansliet har nyligen påbörjats ett projekt kallat Framtidens Logistik som syftar till att regeringen ska ta fram en Nationell Godsstrategi på samma sätt som strategier tidigare utarbetats för de maritima näringarna, flyget och som är på gång för cyklismen. En nationell godsstrategi behövs för att stärka svensk konkurrenskraft och där en helhetssyn skapas kring hur transporter hör ihop med konkurrenskraft och hur transportpolitiska mål kan infrias utan att det sker på bekostnad av andra mål. En nationell godsstrategi bör även avspeglas i form av närtidssatsningar på infrastruktur och transporter i regeringens budget.
Näringslivets Transportråd är av uppfattningen att det tyvärr är en motsägelsefull transportpolitik som läggs fram i regeringens vårbudget för 2017. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar jobbskapande tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft. Vårbudgeten saknar helt samlade effektberäkningar av olika skatter och avgifter på transportområdet för näringslivet. Nedan följer några exempel:
Å ena skriver regeringen i vårbudgeten 2017 att: ”Regeringens åtgärder ska stärka miljöanpassade transportslags konkurrenskraft och bl.a. främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Samtidigt fortsätter höjningarna av banavgifterna och i år höjdes farledsavgifterna för sjöfarten med 8 procent och lotsavgifterna med 5 procent. Farledsavgifterna kommer även att indexregleras. Härtill kommer att svaveldirektivet innebär ökade kostnader för sjötransporter. Det är heller inte rimligt att tro att det går att nå miljömålen om kraftigt minskade CO2-utsläpp när man med exempelvis en fyrdubbling av banavgifterna kraftigt fördyrar ett av de transportsätt som man vill stimulera användandet av.
Regeringen skriver i vårpropositionen om planerna på en avståndsbaserad vägslitageskatt att: ”Ett förslag om vägslitageskatt för tunga lastbilar har lämnats av Vägslitageskattekommittén vilket regeringen kommer att bereda vidare”. Frågan är således inte avförd utan regeringen avser att arbeta vidare med ett förslag och som anges i vårbudgeten: ”återkomma till riksdagen före mandatperiodens slut.” Vidare står i vårbudgeten att: ”Regeringens ambition är att införa en skatt på flygresor.”
Att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt – är en extra skatt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd och inte utsläpp. Även den föreslagna flygskatten är en skatt baserad på avstånd och inte utsläpp. Ökade skatter och avgifter på transporter kommer att hårt drabba den svenska industrins konkurrenskraft. När transporterna fördyras förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar, avstånden, ytterligare. Särskilt hårt drabbas svensk råvarubaserad industri i branscher som är stora köpare av vägtransporter och med verksamhet på platser där alternativa transportmedel saknas.
Samtidigt skriver regeringen i vårbudgeten om: ”Ett samhällsbygge som leder till utveckling i hela landet” och om ”En aktiv näringspolitik i hela landet”. Detta går inte ihop. Näringslivets Transportråd vill därför varna för att oproportionella och ensidiga ökningar på kort sikt av transportkostnaderna i Sverige får en negativ inverkan på konkurrenskraften för näringslivet på grund av långa geografiska avstånd inom landet och till viktiga marknader på den europeiska kontinenten.
Skatter och avgifter måste enligt Näringslivets Transportråd koordineras bättre. Det behövs en samlad översyn av hur skatter och avgifter påverkar konkurrenskraften. Till exempel svaveldirektivet, Transportstyrelsens avgiftsfinansiering, vägslitageskatt, fyrdubblade banavgifter, Sjöfartsverkets nya avgiftsmodell, indexuppräknade drivmedelsskatter, reduktionsplikt för minskning av förbrukningen av fossila bränslen, förslag om flygskatt med mera.