Malmporten får klartecken av Mark- och miljödomstolen
Mark- och miljödomstolen tillstyrker farledsprojektet Malmporten i Luleå. Våren 2018 tar regeringen ställning till vilka objekt som ska finnas med i den Nationella planen för transportsystemet 2018-2029 – ett av dem är Malmporten.
- Domen är viktig och innebär att vi kan inleda planeringen för genomförandet, säger Tage Edvardsson, projektledare i Malmporten.
Förhandlingen ägde rum i Luleå i slutet av förra året. Utifrån tidigare inlämnade ansökningar och Miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, argumenterade Sjöfartsverket och Luleå hamn då för att de delvis förorenade muddermassorna om cirka 500 000 kubikmeter kunde läggas i djuphålan efter Stålverk 80-projektet. Övertäckning skulle ske med rena muddermassor vilket är absolut bäst för miljön. Totalt handlar det om upp emot 22 miljoner kubikmeter som ska muddras.
Mark och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningarna för Sjöfartsverket respektive Luleå hamn. Sjöfartsverket får rätt att muddra, borra och spränga inom aktuella områden. De delvis förorenad massorna får också dumpas i den föreslagna djuphålan, dock med sänkt föroreningshalt gentemot ansökan. Domstolen tillstyrker också Luleå hamns ansökan om att få anlägga en ny djuphamn samt öka den årliga godsvolymen jämfört med dagens tillstånd. Domen kan överklagas till och med den 9 maj 2017.
Malmporten innebär bland annat att större fartyg kan anlöpa vilket leder till lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp från fartygen med 40 procent, medan konkurrenssituationen förbättras för näringslivet. Luleå är också strategiskt prioriterad hamn av EU eftersom 90 procent av unionens järnmalm kommer från malmfälten.
- Djupare och bredare farled in till Luleå innebär effektivare transporter med fartyg men också mindre miljöpåverkan, säger Birgitta Ahlqvist, ordförande i Luleå Hamn.