Totalt satsas 622,5 miljarder kronor i infrastrukturplanen. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar. 

De 622,5 miljarderna fördelas på följande sätt: 

• 125 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
• 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
• 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet

Investeringsobjekten för järnväg uppgår till totalt 148 miljarder kronor vilket är en ökning med 32 procent jämfört med föregående planperiod. Detta innebär att 77 procent av de totala medlen till namngivna objekt på 193 miljarder kronor går till järnvägobjekt.  

Bland järnvägssatsningarna kan nämnas Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå som påbörjas under planperioden, men också Sydostlänken mellan Älmhult och Blekinge kustbana, väster om Karlshamn, kan byggas ut och rustas upp. Regeringen utökar också satsningarna på dubbelspårsutbyggnaden längs Ostkustbanan, mellan Gävle och Kringlan, med 1,7 miljarder kronor jämfört med Trafikverkets förslag. Regeringen utökar satsningen på åtgärder för långa godståg jämfört med Trafikverkets planförslag med 393 miljoner kronor. 

Regeringen flerdubblar satsningarna på investeringar i farleder och slussar jämfört med föregående plan. Regeringen avsätter medel för farledsfördjupningen in till Göteborgs hamn. Denna investering, tillsammans med andra sjöfartsåtgärder i planen – färdigställande av arbetet som pågår med slussarna i Södertälje och farleden i Mälaren, en uppgradering av slussarna i Trollhättan och förbättrade farleder till Luleå och mellan Landsort och Södertälje ska medföra sänkta transportkostnader, ökad sjösäkerhet och minskade utsläpp genom att främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. 

Mötesseparering av vägar med låg säkerhetsstandard innebär att hastighetsgränsen normalt kan bibehållas och att tillgänglighet och framkomlighet säkras. Några exempel på större investeringar för att förbättra säkerheten på det nationella vägnätet är mötesseparering av flertalet av återstående sträckor på E4 mellan Hudiksvall och Luleå samt på E20 mellan Örebro och Göteborg och även flera delsträckor på bland annat E10 i Norrbotten. 

Anslaget till drift och underhåll av järnvägen ökar med 47 procent under kommande planperiod jämfört med föregående plan, något som ska ge effekt på nuvarande järnvägsanläggningars status. Bland de större reinvesteringarna på järnväg kan nämnas Sävenäs rangerbangård i Göteborg, getingmidjan i Stockholm samt åtgärder på Värmlandsbanan mellan Laxå och Kil och Viskadalsbanan mellan Borås och Varberg. 

Regeringen ökar också anslaget till vägunderhåll och har sedan tidigare genomfört riktade satsningar på vägunderhåll i landsbygd. Fortsatta driftbidrag till enskilda vägar kommer att vara ytterligare en åtgärd för att även kunna upprätthålla en god framkomlighet i det lågtrafikerade vägnätet. För att trygga och förbättra framkomligheten även för den tyngre trafiken kommer anslaget till bärighet och tjälsäkring att öka. Åtgärder kommer att påbörjas för att kunna inviga ett vägnät med bärighetsklass 4.  

Bland de större reinvesteringar och underhållsåtgärder på det statliga vägnätet kan nämnas åtgärder på broar, bland annat väg 137 över Ölandsbron, E6.20 över Tjörnbron, väg 222 över Skurubroarna i Nacka och bro över Kalix älv vid Kalix. 

Planen rymmer också trimnings- och miljöåtgärder. Varje enskild åtgärd kostar högst 100 miljoner kronor. Sammanlagt ska 35,4 miljarder kronor användas för trimnings- och miljöåtgärder som utvecklar och förbättrar den befintliga transportinfrastrukturen. Dessa åtgärder planeras och beslutas av Trafikverket under planperioden. För att stärka tillgängligheten i hela Sverige och samtidigt öka möjligheterna att nå etappmålet för trafiksäkerheten inom vägtrafiken ska Trafikverket under perioden 2019 till 2022 fördela upp till en miljard kronor för att samfinansiera länsplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. 

Planen innehåller också flera åtgärder riktade mot det lågtrafikerade järnvägsnätet. Dels flera större namngivna reinvesteringar och en namngiven investering som tillsammans uppgår till sju miljarder kronor, dels mindre planerade reinvesteringsåtgärder och mindre investeringar, de senare så kallade trimningsåtgärder som ännu inte är specificerade. 

Regeringen har avsatt drygt fyra miljarder kronor i nationell plan för medfinansiering av de åtgärder under planperioden som Sverigeförhandlingen ingått överenskommelser om med berörda kommuner och regioner. Det är flera olika kollektivtrafikobjekt i de tre storstadsregionerna, på bland annat spårväg, järnväg, tunnelbana, linbana och BRT och en stor mängd nya cykelbanor. Kommunerna har från sin sida åtagit sig att bygga sammanlagt 193 000 bostäder. 

Vidare avsätts totalt tolv miljarder kronor under planperioden till stadsmiljöavtalen. Det innebär att staten medfinansierar kommunala och regionala investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. Det finns ingen bestämd fördelning mellan trafikslagen, men det kan nämnas att i förra sökomgången gick nästan hälften av de utdelade medlen till cykelåtgärder och hälften till kollektivtrafikåtgärder. 

Exempel på åtgärder i förslaget till nationell plan som bidrar till ökat bostadsbyggande är Sverigeförhandlingens överenskommelser med kommuner i de tre storstadsregionerna om statlig medfinansiering av satsningar på kollektivtrafik och cykling. Sammantaget har kommunerna åtagit sig att bygga 193 130 bostäder. 

Utöver det är fyrspårsutbyggnaden mellan Uppsala och länsgränsen mellan Uppsala och Stockholm den åtgärd som möjliggör byggande av flest bostäder. Förutom förbättrad kapacitet, möjliggör utbyggnaden även att nya stationer kan byggas i ett område med hög efterfrågan på nya bostäder. Uppsala och Knivsta kommun har båda planer på bostadsbyggnad vid dessa nya stationer. Uppskattningsvis handlar det om 50 000 nya bostäder. Bland investeringar som var och en kan bidra med mellan 1 000 och 10 000 bostäder kan nämnas tunneln under Varberg för Västkustbanan och dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle och Kringlan. 

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. En utbyggnad ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt. Utbyggnaden ska utgå från var och en av de tre ändpunkterna. I den nationella planen för 2018–2029 ingår sträckorna Järna-Linköping kallad Ostlänken, Lund-Hässleholm samt utöver Trafikverkets förslag även Göteborg-Borås med 3,7 miljarder kronor.