Dubbdäcken har blivit allt mer ifrågasatta i takt med att avigsidorna tydliggörs. Hittills har det mest talats om de partiklar som rivs upp från gator och vägar. De negativa verkningarna är dock betydligt större än så, hävdar nu en trio forskare vid Chalmers som tagit ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa.

Resultatet är inte helt väntat – för att få svar på alla frågor har forskarna verkligen gått utanför boxen. Att nyttan med dubbdäcken främst finns i Norden överraskar ingen, då är det mer överraskande att närmare en tredjedel av de negativa effekterna slår mot helt andra delar av världen.

Trafikverket uppskattar att ungefär 60 procent av de personbilar som rullar på svenska vägar är utrustade med dubbdäck. Forskarnas bedömning är att dubbdäck i Sverige räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken. I den andra vågskålen ligger mellan 570 och 2200 levnadsår som går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv som börjar redan i produktionsfasen.

– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation.

Tillsammans med Anna Furberg och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har han försökt väga vinsterna mot de negativa effekterna. Störst negativ hälsopåverkan uppstår i användarfasen. Redan här står det, enligt forskarna, klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna, ett resultat som blir ännu tydligare när andra aspekter läggs till. Bland annat konstaterar forskarna att användningen av dubbar i norra Europa får allvarliga konsekvenser i Kongo-Kinshasa.

Forskarna har nämligen granskat olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i landet, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – bryts. Forskarna har också vägt in att kobolt är en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.

Sverker Molander menar att det som händer i Kongo-Kinshasa är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra.

– Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.

Forskarnas recept är att vi i större utsträckning ska använda dubbfria vinterdäck i kombination med försiktig körning och kanske också att ibland utnyttja alternativa färdsätt.

– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. I dag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.