Gemensamt godsstråk ger många fördelar
Mittstråket är ett stort samverkansprojekt med många inblandade: länsstyrelsen Västernorrland, två regioner, sex kommuner, Trafikverket och otaliga andra aktörer. Tillsammans verkar de för att en sträcka kallad Mittstråket ska bli det självklara valet för gods och människor som färdas tvärsöver Sverige, från Sundsvall i öster, via Östersund och Åre till Trondheim i väster. Mittstråket ansluter också till den nord-sydliga botniska korridoren, en sammankoppling av infrastrukturen i Sverige och Finland, med grenar till Norge, Ryssland och resten av Europa, som är en del av det europeiska stomnätet.
Med investeringar som ger bättre förutsättningar för trafiken är målet att Mittstråket ska bidra till att länka samman flödet av människor och gods mellan Norge, Sverige och Finland eller ut i Europa. Syftet är också att skapa mer hållbara transporter, genom att mer gods går från väg till spår, även om också vägarna ska nyttjas för transporter. Andra vinster är kortare restider, ökad godskapacitet, enklare pendling och förbättrad trafiksäkerhet.
Projektet har pågått i fem år, först med stöd från EUs strukturfond, och nu som ett vidareutvecklat samarbete med alla berörda parter.
– Alla trafikslag; tåg, sjöfart, flyg och väg representeras här. Det finns spår längs hela sträckan, vi har hamnar i Sundsvall och Trondheim, orterna förbinds via E14 och vi har flygplatser i Sundsvall/Timrå, Åre/Östersund samt Vaernes/Trondheim. Vi har också flera andra gemensamma beröringspunkter; som att det finns universitet i Sundsvall, Östersund och Trondheim, samt att regionen har mycket industrier och råvaror som skog och skogsprodukter som behöver forslas från inlandet och ut till kusterna, säger Nina Loberg, samordnare för infrastruktur och kollektivtrafik i region Västernorrland.
Inom ramen för EU-projektet gjordes flera analyser och kartläggningar av Mittstråkets möjligheter och utmaningar, berättar Nina Loberg. Med analyserna som grund har de inblandade aktörerna sedan kraftsamlat kring en rad åtgärder och både små och stora investeringar har gjorts, längs hela Mittstråket. Man har byggt små lokalanpassade trafiklösningar ihop med större infrastruktursatsningar på väg och järnväg.
– Vi har till exempel byggt om och byggt bort plankorsningar så att järnvägen inte längre behöver samsas med vägtrafik. Trafiksäkerheten ökar och tågen kan köra snabbare. Projektet har också anlagt uppställningsspår, som behövs eftersom det är enkelspår på stora delar av sträckan. Även det minskar väntetider och kortar transporttiden. Framöver är det viktigt att utveckla terminalkapaciteten, framför allt på Jämtlandssidan där det i dag saknas en öppen omlastningsterminal.
En del av projektet har utmynnat i att en logistikkonsult har anställts, som ska se över företagens behov och undersöka om de kan hjälpas av att lägga om fler godstransporter till järnväg. Konsulten kan också försöka locka tillbaka företag som tidigare har använt tåg.
– Vi hade en järnvägssträcka avstängd under ganska lång tid, på grund av risk för skred och ras. Industrin var då tvungen att lösa sina transporter på annat sätt än med tåg, och har inte kommit tillbaka till tågen efter att Trafikverket efter omfattande förstärkningsarbeten öppnade sträckan. Där kan vår logistikkonsult hjälpa till och uppmärksamma kunderna på att det återigen finns välfungerande järnväg med hög kapacitet på banan.
En utmaning är att järnvägssträckan på den norska sidan inte är elektrifierad, vilket gör att man inte kan köra med samma tågsätt över gränsen. Nu har Norge planerat in åtgärder så att elektrifieringen ska stå klar till 2024, vilket kommer att innebära väsentliga förbättringar i godstrafiken och sparad transporttid. Även för persontrafik kommer elektrifieringen att få stor betydelse:
– SJ har sagt att de vill köra tåg hela vägen från Stockholm via Sundsvall, Östersund/Åre till Trondheim, vilket betyder mycket för arbetsmarknaden längs stråket och besöksnäringen i fjällen.
Redan i dag är Mittstråkets spår välanvända, det går till exempel nio dubbelturer Sundsvall – Östersund och två dubbelturer per dag över gränsen till Norge, trots att man alltså måste byta tågsätt. Men det finns potential för mer, säger Nina Loberg.
– Projektets analyser visar att mängden gods har ökat kraftigt de senaste femton åren, men nästan hela ökningen ligger på lastbilstransporter. Vi tycker att man i stället bör försöka styra om ökningen till järnväg för ett mer hållbart samhälle. Och Mittstråket har kapaciteten att bli en ännu större och viktigare transportkorridor än i dag.
En stor fördel med Mittstråket-arbetet är att så många olika aktörer är inblandade, tycker Nina Loberg.
– Här finns utbyten inom kultur, turism, industri och utbildning. Länsstyrelse, regioner och kommuner – vi går alla hand i hand mot en gemensam vision om Mittstråket som en grön fossilfri transportkorridor. Det ger hopp inför framtiden.
Fakta/
Genomförda åtgärder i EU-projektet Mittstråket 2015 – 2019
*50 järnvägsövergångar har byggts om eller tagits bort mellan Sundsvall och Ånge
*20 järnvägsövergångar har byggts om eller tagits bort mellan Ytterån och Duved
* Västra station - nytt uppställningsspår och ny sidoplattform har byggts för att kunna köra och ta emot fler tåg, ny pendelparkering har anlagts och säkrare gång- och cykelväg har byggts. Stationshuset har rustats upp.
* Upprustning av Torpshammar station i Ånge, ny plattform, nytt spår och ny belysning
* Upprustning av Ånge bangård för ökad axellast för att ta emot tyngre tåg och ett nytt industrispår Trafikverket rustade parallellt upp bangården generellt med nya växlar och kontaktledningsbyte.
* Expresscykelvägar i Östersund
* Järnvägsplan för ny järnvägsstation i Nälden, Krokoms kommun
* Gång- och cykelbroar över väg och järnväg samt stängsling vid järnvägen i Åre
* Ombyggnad av E14 vid Rännbergsbacken. Kurvor har rätats ut, vägen blivit planare och nya vägräcken har monterats
* Vägplan och utredning för ombyggnad av E14 mellan Hålland och Undersåker
* Utredningar och analyser
Artikeln är en del av vårt tema om VD-intervju.