Höga krav på framtidens gator
Av En gata kan väl bara se ut på ett sätt? Nej, enligt forskare måste framtidens gator både konstrueras och byggas på helt nya sätt.
Urbanisering, digitalisering, elektrifiering och klimatförändringar innebär att morgondagens gator måste klara mycket mer än dagens konstruktioner.
Forskare på VTI (Statens väg och transportforskningsinstitut) har därför försökt ta reda på hur de höga kraven på teknisk konstruktion och byggande ska kunna uppfyllas
– Det har varit utmanande och samtidigt lovande. Det har varit möjligt att kontrollera att de olika tekniska lösningarna fungerar. Det gör de tekniskt sett, ett bekymmer är däremot om de är hållbara och ekonomiskt försvarbara, säger forskaren Dina Kuttah, som har tagit fram rapporten Smarta Gator: Teknisk konstruktion och byggande.
I rapporten finns modeller och förslag till testbäddar för framtidens multifunktionella gator.
Bland förslagen finns till exempel:
- underjordiska infrakulvertar som ska förebygga framtida uppgrävning av gatorna för rörunderhåll
- ett nytt koncept för laddning av elektriska fordon – det ska inte längre krävas laddstationer längs gatans sidor, laddningen ska ske dynamiskt under körning, med teknik inbäddad i vägkroppen
- smalare körfält – eftersom lastbilar antas vara autonoma och halvautonoma
- förstärkta gator – med en remsa av betong eller stålnät som placeras under hjulspåret, en tjockare väguppbyggnad eller en fiberarmerad asfalt. Tanken bakom detta är att mer enhetliga fordonstyper innebär mer beläggningsskador som spår och sprickor.
- gator som kan hantera fler översvämningar – till exempel med konstruktioner under mark för att hantera dagvatten, dränerande marksten och asfalt, lagringstankar och smarta fällkoncept
- rör under ytan för värmesystem ska lösa problemet med kraftiga snöfall och halka under vintrarna.
- omfigurerbara gator kan vara ett sätt att få en mer flexibel utformning, till exempel om de byggs i material som enkelt kan installeras och tas bort
Rapporten är en del av projektet Smarta gator, ett treårigt projekt som avslutas 2022, som finansieras av Vinnova och som är ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan (KTH), Chalmers tekniska högskola, VTI, Spacescape, Sweco och White.