Green Cargo storsatsar på intermodal trafik
Av Green Cargos satsning på den intermodala trafiken och nytt nätverk handlar bland annat om att göra tågen så långa och tunga som möjligt, något som ska öka transportfrekvensen, bidraga till kortare ledtider och högre punktlighet. Det menar bolaget i ett pressmeddelande.
– Det här är en ansökan som innehåller en kraftfull hållbarhetssatsning. Dels innebär den en helt avgörande åtgärd för omställningen till ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle med att flytta gods från väg till järnväg, dels kommer den stärka Green Cargos långsiktiga lönsamhet. En rent grön tillväxtaffär för både samhället och Green Cargo, säger Ted Söderholm, vd på Green Cargo, i en kommentar.
Det nya intermodala nätverket i korthet
Green Cargo har utvecklat en app som effektiviserar styrningen av hela vagnsflottan. Med en smartare vagnsstyrning maximeras nyttjandet av egna vagnar för ökad lönsamhet.
Frekvensen i nätverket ökas vilket kapar ledtider genom fler direktförbindelser och snabbare hantering på bangårdarna då tågen byggs smartare.
Green Cargos ansökan till 2023 års tågplan skapar förutsättningarna att transportera över 100 000 enheter (till exempel container eller trailer) ytterligare jämfört med idag. Det motsvarar en viktmässig tillväxt med 10 procent (cirka 2 miljoner ton).
Satsningen ska skapa förutsättningar för en godsvolymtillväxt på 2 miljoner ton, vilket motsvarar 10 procent av Green Cargos hela transportvolym i dagsläget. Det nya nätverket handlar bland annat om att öka fyllnadsgraden sett till tågets högsta möjliga tillåtna längd och vikt. Genom det kan ett enda nätverkståg innehålla olika typer av vagnar, framför allt genom att kombinera vagnslast med intermodala vagnar.
Med det effektiviserade vagnstyrningssystemet, som planeras utifrån de intermodala kundernas behov med färre stopp längs vägen, kortas ledtiderna under resans gång. Det nya nätverket möjliggör till- eller avkoppling av vagnsgrupper vid stopp längs vägen. På så sätt ökar fyllnadsgraden men också kostnadseffektiviteten i tågen.
– En enda lokförare kan med ett eltåg dra 40–50 enheter på räls, i jämförelse med 40–50 lastbilar som kräver lika många förare på E4:an när det samtidigt råder förarbrist. Det är resurseffektivt att använda den kapacitetsstarka järnvägen den långa sträckan mellan en hamn och en kombiterminal. Samtidigt skapas en efterfrågan på fler lokala, kortare lastbilstransporter när godset ska till eller från kombiterminalen. Det är en energieffektiv och klimatsmart transportkedja, säger Ted Söderholm.