Styr mot ljusare tider – möt Stockholms Hamnars nya vd
Av Stockholm. Ett vanligt år passerar runt 16 miljoner passagerare och nio ton gods genom Stockholms Hamnar. Stockholmsregionen har därmed en av världens största passagerarhamnar och en av Sveriges största godshamnar. Juvelen i kronan är förstås toppmoderna, nybyggda Stockholm Norvik Hamn strax söder om Stockholm som invigdes 2020, men till Stockholms Hamnar hör även Frihamnen, Värtahamnen, Stadsgården, Kapellskär och Nynäshamn, minst lika viktiga när det gäller både gods- och passagerartrafik.
Magdalena Bosson klev på uppdraget som vd för Stockholms Hamnar i början av året. Hon kommer senast från rollen som stadsdirektör i Stockholms stad och har varit verksam i olika roller i staden sedan 1993, bland annat som chef för trafikkontoret och vd för Familjebostäder.
– Jag har mestadels jobbat på den ”hårda sidan”, alltså med infrastruktur och flöden. Den långsiktiga planeringen för stockholmsregionen är min hemmaplan. Stockholms Hamnar ingår också i detta kluster men just sjöfarten och hamnfrågorna är nya för mig. Det känns väldigt spännande att få lägga till den erfarenheten.
Vad fick dig att tacka ja till din nya roll?
– Det är något verkligt magiskt med sjöfarten. Den har en historisk förankring, många städer har byggts runt handel och sjöfart, men sjöfarten har också ett perspektiv framåt. Det är en verksamhet som transformerats under århundraden och påverkats av både det ena och det andra. Sjöfarten kommer alltid att behövas, människor vill mötas och resa, gods måste flöda. Det som också triggade mig är det tydligt kundperspektivet i vår verksamhet. Vi är ingenting utan våra kunder och man måste hedra själva affären.
Vad tar du med dig från dina tidigare roller till den här rollen?
– Jag tar med mig en sorts grundmurad erfarenhet att väldigt många saker behöver jobbas med i system. Kunderna är en del i det systemet, men jag tänker också på den nationella nivån kring infrastruktur och planering. Det är många som behöver jobba med och se det samlade systemet och jag tror mig ha en känsla för det och hur det kan optimeras. En sak är klar, man kommer ingenstans om man inte samarbetar.
De senaste åren har varit tunga för framför allt passagerartrafiken, men även godstrafiken. Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut nu?
– Pandemin var svår för passagerarsidan men godsflödena försvarade vi på ett bra sätt. Nu ser vi att vi är på väg tillbaka på passagerarsidan. Det rådande höga kostnadsläget drabbar ju både oss och våra kunder, men relativt sett finns det en kraft trots allt. Vi har en stabil och långsiktig ägare i botten. Rent strukturellt har vi försökt jobba med bästa tänkbara service och genomfört en stor modernisering av containerverksamheten i Stockholm genom flytten till Stockholm Norvik.
Hur påverkar Rysslands invasionskrig?
– Det är svårt att ta in att vi nu har ett krig i vår del av världen med stort mänskligt lidande som följd. Hos oss påverkar det huvudsakligen på passagerarsidan. Vi kommer att behöva leva med det ytterligare ett tag samtidigt som vi är nöjda och glada med den trafik vi faktiskt har. Men frågor kvarstår förstås hur det kommer att påverka långsiktigt och strukturellt. Hur kommer gods att flöda, hur kommer produktionen se ut, hur kommer transportsystemet se ut i ett samhälle som behöver mindre sårbarhet?
Trots oroligheter i den direkta närheten står utvecklingen knappast still. Förra året togs första spadtaget för elanslutning för kryssningsfartyg i hamn och vi invigde ett nytt kryssningsläge i Frihamnen.
– Vi investerar för våra kunder som satsar trots oroliga tider, som bland annat automooring och elanslutning i Kapellskärs hamn.
Stockholms Hamnar ska vara fossilfria 2030 och ha nollutsläpp från arbetsfordon redan 2024. Kan du berätta mer om hur ni arbetar med detta?
– Det här är vår del att uppfylla det samlade miljöprogrammet i staden, sedan har vi brutit ner målen. Vi jobbar på och det finns flera pilot- och samarbetsprojekt men också konkreta projekt. Vi försöker bland annat driva arbetsfordon med vätgas. Här samarbetar vi med andra aktörer och försöker våga vara en testbädd. När det gäller nollutsläpp hänger mycket på elektrifieringen. Det är en utmaning i sig eftersom det är en dyr infrastruktur att få på plats. Då är vi tillbaka i detta med system, ska fartygen färdas från A till B så behöver det vara lite typ av samma teknik på båda hållen. Det är viktigt att samarbeta med detta kring elektrifiering.
Samarbetet med andra hamnar kring Östersjön är viktigt men Magdalena Bosson menar att det är minst lika viktigt att samarbeta inom Sverige.
– Stockholm är en sjöfartsstad och region, det är alla överens om. Det handlar snarare om den nationella planen och att de olika regionernas länstransportplaner ska lira med sjöfartens uppdrag och behov, och även vara med och bära hållbarhetsmålen. Vi jobbar mycket med det intermodala perspektivet och det är inte gjort i en handvändning, att få till effektiva transportkedjor.
Stockholms Hamnar ska vara fossilfria 2030 och ha nollutsläpp från arbetsfordon redan 2024. Kan du berätta mer om hur ni arbetar med detta?
– Det här är vår del att uppfylla det samlade miljöprogrammet i staden, sedan har vi brutit ner målen. Vi jobbar på och det finns flera pilot- och samarbetsprojekt men också konkreta projekt. Vi försöker bland annat driva arbetsfordon med vätgas. Här samarbetar vi med andra aktörer och försöker våga vara en testbädd. När det gäller nollutsläpp hänger mycket på elektrifieringen. Det är en utmaning i sig eftersom det är en dyr infrastruktur att få på plats. Då är vi tillbaka i detta med system, ska fartygen färdas från A till B så behöver det vara lite typ av samma teknik på båda hållen. Det är viktigt att samarbeta med detta kring elektrifiering.
Samarbetet med andra hamnar kring Östersjön är viktigt men Magdalena Bosson menar att det är minst lika viktigt att samarbeta inom Sverige.
– Stockholm är en sjöfartsstad och region, det är alla överens om. Det handlar snarare om den nationella planen och att de olika regionernas länstransportplaner ska lira med sjöfartens uppdrag och behov, och även vara med och bära hållbarhetsmålen. Vi jobbar mycket med det intermodala perspektivet och det är inte gjort i en handvändning, att få till effektiva transportkedjor.
Vilka är de tre viktigaste projekten de kommande åren?
– Det är att få full utväxling på vår miljardinvestering Stockholm Norvik, att få marknadsföra och dra nytta av vår toppmoderna infrastruktur i Stockholm Norvik och att elektrifieringen fortsätter långsiktigt. Vi ska fortsätta samarbeta med våra kunder för att göra transport och resor så enkla som möjligt.